Henriksson: Första maj väckte tankar!

04.05.2008 kl. 11:20
Vilket underbart 1:a maj väder vi fått uppleva. Sällan har väl vindarna fläktat så varmt påvalborgsmässoafton som i år. Anders Chydenius i Karleby och Johan Ludwig Runeberg i Jakobstad påkläddes sina studentmössor till sång och strålande solsken. Det var nästan så att man kunde se ett litet leende i nationalskaldens mungipa.

Nu är våren här och det med besked. Det är härligt att se träd, växter, buskar och gräsmattor vakna till liv igen. Och havet. Vad lyckligt lottade vi är som får bo med havet som granne. Det blev ändå ingen första tur ut till villan under första maj, istället blev den en utfärd till den levande landsbygden i Pedersöre. Mjöd, struvor och glass gladde såväl äldre som yngre.

Där på "majlindon" gick mina tankar till maten och läget i världen. Vårt eget vårbruk står för dörren, och snart snurrar det av aktivitet på våra åkrar. Det är bra för vi behöver egen matproduktion i vårt land. Men hur ser det ut i resten av världen, och speciellt i de fattigaste länderna? Vad kan vi göra för att förhindra att en ny våg av hungersnöd drar över världen? Den frågan har blivit högaktuell på en kort tid.

Matpriserna stiger just nu över allt i världen och värst drabbas de redan fattiga. I vår jakt på minskade koldioxidutsläpp och mera rena bränslen, håller produceringen av biobränslen på att föra in speciellt den tredje världen i en allvarlig livsmedelskris, med hungersnöd och lidande som resultat. Mänskans behov av vatten och mat är konstant, och med en ökad befolkning ökar också behovet av mera mat. Det säger sig självt att ekvationen inte går ihop, då en allt större del av jordens areal som kunde brukas för spannmålsodling för att förse oss med vårt dagliga bröd, går till biobränsle-odling. Det är dags för världssamfundet att vakna upp. Det är också dags för EU att allvarligt överväga om de uppställda klimatmålen är de riktiga. Så långt tankarna på "majlindon".

Mitt första maj firande avslutades med Betania-körens konsert i Runebergssalen. Under ledning av Malin Storbjörk fick en fullsatt sal njuta av en fantastisk helhet, den vackraste körsång varvad med eleganta solon. Kvällens krydda var ungdomarna från Kronoby gymnasium i gruppen "Almost a Dozen". Vilken glädje och kraft de utstrålade och vilka förmågor vi har i vår goda region.

Slutligen vill jag passa på att tacka ÖB och er läsare. Det här är mitt sista riksdagsbrev i Österbottningen. Nästa gång vi återkommer, sker det i Österbottens Tidning. Det ser jag fram emot.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35