En sanning som tål upprepas i anslutning till 1 maj är att sysselsättningen är grunden för välfärden. Välstånd skall skapas genom arbete, innan det fördelas. Ju flera människor i avlönade jobb desto bättre ekonomi i stat och kommun och i hushållen. Detta synsätt gäller i hög grad för den nordiska välfärdsmodellen, där den offentliga sektorn är stor och skatteintäkterna viktiga för finansieringen.
Den ekonomiska depressionen på 1990-talet bekräftade skoningslöst orsak och verkan. När 1990-talet började var sysselsättningsgraden närmare 80 procent och arbetslösheten 2-3 procent. Statens skuld var mycket liten, ca 50 miljarder mark. Det gick på höga varv på arbetsmarknaden, i stat och kommun och i hushållen. På för höga.
Sedan kom raset: arbetslösheten steg till nästan 20 procent och sysselsättningsgraden sjönk till 58 procent som lägst. Statsskulden måste höjas till 400 miljarder mark. Regeringen och riksdagen tvingade minska utgifterna för det mesta, från barnbidrag till pensioner. Statsandelarna till kommunerna minskades märkbart. Verkningarna kändes i hushållen. En del villkor och förmåner lär aldrig återkomma.
Det finländska samhället har repat sig väl. Inte minst i näringslivet och på arbetmarknaden Sysselsättningraden är 70 procent och arbetslösheten drygt 6 procent. En målmedveten politik och en lång god konjunktur har bidragit till resultatet. Regeringen har ställt målet för sysselsättningsgraden ännu högre : 72 procent under perioden och 75 på lång sikt. Det är synnerligen eftersträvansvärda mål. Men hur skall de nås, när utmaningar och hot mot tillväxten kan skönjas?
Mycket talar för att den internationella konjunkturen försämras. Inflationen stiger mer än på länge. En hållbar klimat- och energipolitik betyder stora kostnader för tung industri och långa transporter. Globaliseringen kräver fortsatt förnyelse i näringslivet, där olönsamma verksamheter slås ut och skall ersättas med nya. En åldrandebefolkning minskar arbetskraftsutbud och ökar kostnaderna för omsorg och vård.
En medveten försiktighet kan vara motiverad i den här situationen, utan att vi för den skull hänfaller åt dystra tongångar och bromsar i panik. Pessismism skulle ge fart år konjunktur- nedgången. Den inställningen bör gälla både i rikspolitiken i kommunalpolitiken, med beaktande av de villkor som gäller i regionerna och kommunerna. Framtidsutsikterna är trots allt olika.
På 1970-talet mötte vi i Österbotten hoten och utmaningarna med hjälp av kommun-reformen. Den krävde målsättningar för de nya kommunerna, skapade optimism och dynamik. Detta räckte långt och länge i konkurrensen med andra landsdelar.
Nu står vi in för en ny omgång. Det gäller att åstadkomma goda lösningar i kommun- och servicestrukturreformen med tanke på välfärden i landet och i Österbotten. Det gäller att vara attraktiv och konkurrenskraftig för att bromsa utflyttningen och främja inflyttning och bädda för många jobb och hög sysselsättningsgrad. Det är grunden för en god gemensam välfärd. Förmår vi det?
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
