Kolumn

Henriksson: På Island engageras papporna

09.05.2008 kl. 14:30

Tillsammans med riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott har jag under veckan besökt Island. Island är på många sätt ett annorlunda land. Med sina drygt 300.000 invånare, har man klarat av att skapa en stark ekonomi, och ett välfungerande samhälle. Låt vara att man just nu upplever instabilitet på penningmarknaden.

Den isländska arbetsmarknadssituationen utmärks av en synnerligen låg arbetslöshet, 1-2 % beroende på vilken statistik man följer. Den ansvariga för arbetsförmedlingen i Reykjavik ansåg att en procent är närmare sanningen! Islänningarna jobbar också långa dagar, längre i medeltal än vi gör i Finland. Arbetsveckor på i medeltal 42-44 timmar är normala. Därtill börjar
islänningarna jobba tidigt, redan vid 16-års ålder är det vanligt att man har ett jobb vid sidan om skolan. Man går även i pension betydligt senare än hos oss. Många äldre jobbar upp till 70-års ålder.

Vårt speciella intresse under resan var att få mera information om det system med föräldraledighet som infördes på Island år 2000. Då tog man nämligen ibruk det vi i allmänt tal kallat 3+3+3 systemet. Det går ut på att då ett barn föds får föräldrarna rätt till föräldraledighet så att mamman får 3 månader, pappan 3 månader och sedan får föräldrarna 3 månader som de fritt får disponera över. I praktiken kan mamman ta de första 6 månaderna och pappan de 3 följande. De individuella 3 månaderna kan inte överföras på den andra föräldern.Enda undantaget är om den ena föräldern avlider före han/hon hunnit ta ut sin ledighet. Föräldrarna kan också ha delar av ledigheten samtidigt om de så vill. Flexibiliteten ökas också av att man har 18 månader på sig att ta ut ledigheten.

För tiden då man är föräldraledig betalas en ersättning om 80 % av lönen. Nu har man också infört ett mycket högt övre tak, sedan en av de isländska bankdirektörerna varit på föräldraledigt. Bara ca 2% av de föräldralediga slår i taket.

Vad har då det nya systemet inneburit på Island? Jo, från att 0,2% av de nyblivna isländska papporna var föräldralediga 1997, var antalet åtta år senare uppe i ca 90%. I genomsnitt tog de ut 3 månader.

Hela systemet bekostas genom att man inrättat en föräldraledighetsfond, till vilken arbetsgivarna betalar en viss fastslagen avgift. D.v.s. samtliga arbetsgivare oberoende av om de har personal som berörs av föräldraledigheter eller inte betalar till denna fond. Också staten bidrar, och enligt de uppgifter vi fick under resan är fördelningen nära fifty-fifty.

På Island stöder en bred majoritet av befolkningen systemet, och av arbetsgivarna är också över 70 % positivt inställda. Slående var också hur naturligt männen på Island talade om sitt förädraledighetssystem. Jag fick den känslan att de också kände en gnutta stolthet över att kunna vara förebild för oss andra nordiska länder. Intressant var också att arbetsmarknadsorganisationernas representanter noterade, att vid jobbintervjutillfällen har frågan om framtida familjeplaner helt fallit bort. Den är inte relevant längre, och också på det sättet har kvinnornas situation på arbetsmarkanden förbättrats.

Det största problem man har idag är att ledigheten totalt sett är för kort och att familjerna har stora bekymmer med att få vardagen ordnad då barnet är mellan 9 och 18 månader.På Island kan man få dagisplats först från 1.5 års ålder. Därför har den isländska regerinegn som leds av det borgerliga partiet, också nu i sitt regeringsprogram tagit med en förlängning till 4+4+4 månader.

Sammantaget uppfattar islänningarna att deras ändring av föräldraledighetssystemet lett till att papporna är mera delaktiga i omsorgen om barnen, att kvinnornas situation på arbetsmarkanden förbättrats och att man troligen också lyckats minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Därtill har man lyckats förbättra barnfamiljenas ekonomi, och systemet har också lett
till att fler barn föds än tidigare.

Jag är övertygad om att vi i Finland har något att lära av islänningarna. Vi borde på allvar börja diskutera 6+6+6 systemet som vår jämställdhetsminister Stefan Wallin också varmt pläderat för.

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15