Nylund: Ett starkare universitetsväsende

09.05.2008 kl. 16:09

Målsättningen med den reform av universitetsväsendet som regeringspartierna kom överens om regeringsprogrammet och som för tillfället bereds inom undervisningsministeriet är att stärka universitetens ekonomiska autonomi. Den förlängda målsättningen är givetvis att ytterligare förbättra utbildningens och forskningens kvalitet så att vi också skall kunna locka studeranden, både inhemska och utländska, att utbilda sig på hög nivå i Finland. Det nordiska
utbildningssystemet är överlag vida känt för en kvalitativt god och kostnadsfri utbildning, och det här måste vi i en allt mer globalt konkurrerande värld måna om även i framtiden. Tanken bakom reformen är med andra ord mycket god och reformen värd att satsas på.

Genom reformen skall universiteten ges möjlighet att bli offentligrättsliga juridiska personer eller privaträttsliga stiftelser. Det innebär att universiteten ställs utanför statsbudgeten, men den statliga finansieringsandelen och basfinansieringen kommer enligt utfästelser, och såsom
sfp konsekvent har förespråkat, inte att förändras p.g.a. en ändrad juridisk status. Dessutom skall även universitetens förvaltning revideras så att universiteten själva allt effektivare och mer självständigt kan svara mot de egna utmaningarna. På så sätt stärks också universitetens praktiska autonomi som självständiga aktörer.

I Finland har det redan ett bra tag diskuterats om terminsavgifters vara eller icke-vara, och åsikterna går fortfarande isär. Det som är värt att notera är att det i samband med universitetsreformen, helt i enlighet med vad som överenskoms i regeringsprogrammet, kommer att inledas ett försök genom vilket universitet och högskolor kan ansöka om tillstånd för att ta ut avgifter av studeranden från länder utanför EU/EES-området som deltar i magisterprogram.

Det är säkert värt att ge detta försök en chans för att ta fram resultat för hur ett system med terminsavgifter kunde utfalla, men jag kan ändå inte låta bli att fråga mig huruvida detta trots allt är ett första steg mot införandet av terminsavgifter i Finland. Det kan man än så länge bara spekulera om. Jag ställer mig ändå tveksam till terminsavgifter både för finländska och utländska studeranden. Det är något, som man enligt min uppfattning kan fråga sig om är i
linje med utgångspunkterna för hela vårt utbildningssystem. Vi måste slå vakt om rättigheten att alla i vårt framtida Finland skall ha rätt till hög utbildning oavsett den egna bakgrunden och ekonomiska förutsättningar.

Helt i överensstämmelse med regeringens agenda anser oppositionen i den interpellation om tryggandet av universitetens ställning, som inlämnades den 29 april, att universitetsreformen är nödvändig. Däremot är oppositionen, som sig bör, av annan åsikt än regeringen angående metoderna för hur en reform av universiteten skall förverkligas och uppmärksammar därför universiteten genom en interpellation, som är ett av oppositionens huvudsakliga arbetsverktyg. Jag är ändå övertygad om att de mål och medel som regeringen arbetar för är de rätta för att trygga universitetens framtid, och att regeringen även tar sitt ansvar för att skingra de orosmoln och frågetecken som framförts från olika instanser om reformens konsekvenser för olika parter i universitetsvärlden.

Mats Nylund

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00