Wideroos: En form av nystart

16.05.2008 kl. 10:04
Annorlunda känns det i skrivande stund! Sen jag valdes in i riksdagen 1995 har jag (och andra) skrivit riksdagskrönikor till JT. Som läsaren säkert märkt så har vi svenskspråkiga riksdagsledamöter den förmånen att få skriva riksdagskrönikor till dagstidningarna i Österbotten. Det är faktiskt ganska roligt även om det ibland skall till en hel del för att hitta ett tema att skriva om.

Annorlunda känns det nu därför att det är sista gången jag skriver till denna tidning. Nästa gång har det gått varvet runt och tidningen heter något annat. Bra så - jag tror nog att det är en bra lösning man kommit på där norröver. Men det är klart att det känns vemodigt - 13 år är en lång tid - och jag kan ju tänka mig att det för läsarna inte heller är alldeles enkelt. Ändå måste måste både läsare, politiker och tidningarnas ägare våga tänka i nya banor. Om vi bara bemödar oss om att bevara allting som det alltid har varit så kommer ju vårt samhälle att stanna av. Ingen utveckling sker. På tidningsfronten i norr sker nu en form av nystart och den chansen skall man naturligtvis ta till vara. Allt har sin tid och nu kommer en ny tid. Kommer nog att i egenskap av läsare följa med den nya tidningen och dess linje.

Här i huvudstaden har valfinansieringen blivit ett hett tema. Vallagstiftningen förpliktigar oss till att redovisa hur vi finansierar våra valkampanjer och jag tycker att det har fungerat bra. Ända tills en centerriksdagsman säger att han har brutit mot lagen och inte redovisat enligt lagens principer. Alltså växer kravet på att förnya vallagstiftningen trots att den inte är speciellt gammal eller föråldrad. Det är bra med öppenhet och kan vi bättra på öppenheten skall vi naturligtvis också göra det. Det är bra att minister Brax tillsätter enarbetsgrupp som skall fundera över vad som skulle vara klokt att göra. Det är nämligen ett ganska grannlaga arbete. Bl.a. måste man fundera över vilka straffpåföljder man kan ta till om någon inte följer lagen. I dagens läge finns nämligen inga straffpåföljder.

Önskar nu den nya tidningen lycka till och hoppas att den blir en populär och framgångsrik tidning.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00