Henriksson: En tydligare valfinansieringslag behöv

16.05.2008 kl. 13:17
Knappt har dammet lagt sig efter den tidigare utrikesministerns sms-skandal, då det är dags för nästa fadäs. Den här gången är det centerns gruppordförande Timo Kalli som bjuder in media till kalas.

Kalli gick som känt under veckan ut och meddelade att han inte anmält understöd som han fått av företag för sin riksdagsvalskampanj fastän beloppen överstigit anmälningsgränsen om 1.700 €. Han motiverade sitt beslut att handla så, med att det inte finns något straff om man bryter mot lagen!

Det är upprörande att en riksdagsledamot som dessutom är ordförande för landets största partis riksdagsgrupp, kan visa en sådan nonchalans mot en lag som han själv varit med och stiftat. Lagen skall vara lika för alla, och av oss riksdagsledamöter skall man åtminstone kunna kräva att vi själva förstår att efterleva de lagar vi stiftar.

Tyvärr är det så att Kalli inte enbart skapar en grumlig dager kring sig själv. Den här typen av agerande drar dessvärre oss alla beslutsfattare över samma kam, och göder politikerföraktet. Det är synd, så synd för utan ett fungerande politiskt system och förtroende för det, skakas samhället snabbt i sina grundvalar. Föga hjälper det att Kalli nu meddelat vilka bolag han fått bidrag av och att han kommer att betala tillbaka stöden. Hans attityd till lagen är ju det som varit det centrala. Det är ju inte i sig förbjudet att motta stöd från företag och privata, och det skall inte heller behöva vara något att skämmas över. För dem som inte själva har en stadig kassakista att luta sig tillbaka på, är det nästan omöjligt att kunna genomföra en riksdagsvalkampanj med framgång utan utomstående bidrag.

Valfinansieringslagen från år 2000 måste förtydligas. Det har veckans händelser visat. Samtidigt borde vi också komma bort från det tabu många företag och privata upplever att det är att vara med och finansiera val. För visst är det så att också företagen i vårt land i högsta grad är betjänta av att vi har ett fungerande samhällssystem. Å andra sidan är det lätt att förstå att det är oron över negativ publicitet som avskräcker såväl företag som privatpersoner i dessa sammanhang. Sedan är det en annan sak att varje kandidat själv måste klara av att bedöma, huruvida ens agerande i politiken påverkas av mottagna bidrag. För att öka tilltron till politiken är det entydigt att vi behöver mera öppenhet i redovisningen av hur valkampanjerna bekostas, och inte enbart på individnivå utan också på partinivå.

Systemet måste nu göras så genomskinligt som möjligt. Det skall gå att få reda vem som stött en viss kandidat med större belopp motsvarande dagens gräns på 1700 €, och på vilket sätt övriga medel skaffats. På det sättet kan folk själva avgöra om de anser att det finns bindningar mellan ledamoten och bidragsgivaren och vad det i så fall kan innebära i det praktiska politiska arbetet. Tydligen är det också dags att ta in någon form av sanktion om man bryter mot lagen. Böter är väl det som närmast kommer ifråga. Lite skulle det ändå klia i fingrarna att föreslå samhällstjänst!

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35