Nordman: Valfinansieringen synas

16.05.2008 kl. 13:22
Diskussionen om valfinansiering fick ny fart när ordföranden för centerns riksdagsgrupp Timo Kalli medgav att han brutit mot valfinansieringslagen genom att hemlighålla den största donatorn i sin kampanj. Ännu en gång prövas allmänhetens förtroende för politikerna.

I den obligatoriska redovisningen av valfinansieringen skall namnet på donatorn och värdet av varje enskilt stöd uppges. Efter senaste riksdagsval var antalet försummelser i anmälningarna flera än tidigare. Kalli och andra betonar att man inte medvetet brutit mot lagen eftersom vissa stödföreningar självständigt samlar in bidrag från företag. När en ledamot skall presentera bidragen känner han eller hon endast till stödorganisationen, men inte enskilda bidragsgivare.

Enligt lagen skall bidragsgivare som gett 1700 euro eller mera uppges. Regeln är i sig tydlig men lagen innehåller inga sanktioner vid brytande mot den. Detta är en orsak till att ledamöter slarvar i sina anmälningar.

För att åstadkomma en lösning av problemet med oklara kampanjbidrag förbereds en reform av valfinansieringslagen från år 2000. Arbetsgruppen för reformen väntas presentera ett första utlåtande i brådskande ordning. Enligt justitieminister Tuija Brax skulle reformen innebära att bidragsbeloppen ändras, anmälningsplikten blir strängare och försummelse av rapportering straffbar. Målsättningen är att reformen skall vara klar innan Europaparlamentsvalet 2009.

Statsminister Matti Vanhanen har igen föreslagit ett tak för hur höga bidrag en person eller organisation kan ge. Som gräns nämner han 2000-3000 euro. Förslaget är väl menat och tänkvärt, men hur blir tillämpningen? Delas större belopp mindre?

Det nuvarande systemet är inte hållbart. En reform behövs av flera orsaker, fram för allt med tanke på den ökade offentligheten. Men även efter det kvarstår frågan hur kandidaterna skall lyckas finansiera sina kampanjer, som tenderar att bli allt dyrare. I riksdagsval kan bara 200 bli valda, medan det stora flertalet blir utanför med sina kostnader och räkningar. En försvårad valfinansiering gagnar inte nya och förhållandevis okända kandidater, varför förnyelsen inom politiken blir lidande.

För egen del kan jag inte låta bli att tänka på partiernas ansvar i det här sammanhanget. Partierna skall vara kärnan i demokratin och i det politiska arbetet. En naturlig målsättning bör vara att många och goda kandidater finns med i varje val. För att detta skall lyckas bör partierna i högre grad än tidigare delta i valfinansieringen.

Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00