Nylund: Global värld, lokal tidning

28.05.2008 kl. 10:57
Så har vi då fått vår nya lokaltidning, Österbottens Tidning, ÖT. Jag har den uppfattningen att den nya tidningen är efterlängtad både bland tidigare JT:s och tidigare Öb:s läsare och man i huvudsak ser positivt på sammanslagningen. Det har många gånger sagts i offentligheten att Jakobstadsnejden och Karlebynejden hör till samma ekonomiområde, och detta faktum har, så vitt jag kan förstå, starkt bidragit till ägarnas beslut. Den nya tidningen får en starkare ekonomisk bas än de två tidigare, och det borde också avspegla sig på de redaktionella resurserna.

Trots att de elektroniska medierna, de så kallade nya medierna, vinner terräng kommer fortfarande dagstidningen att var den viktigaste nyhetskällan för finländarna en lång tid framöver. Detta bekräftades i en undersökning som TNS Gallup utfört på beställning av Tidningarnas Förbund. Finländarna ansåg med klar majoritet att dagstidningen är den mest pålitliga informationskällan, den som ger upphov till samtalsämnen och som belyser vad som händer både internationellt, nationellt och lokalt. Med andra ord är dagstidningen, en del av den fjärde statsmakten, en mycket stark opinionsbildare och bidrar i mycket hög grad till i vilken riktning vårt samhälle utvecklas.

För mig som både å yrkets vägnar och av rent intresse läser många tidningar är det ju rationellt med en tidning mindre att läsa. Samtidigt är det nästan ofrånkomligt att mångfalden minskar. Lite kritik måste också tillåtas. HSS Media har ju gått in för gemensamma redaktioner och publicerar följaktligen till en stor del exakt samma nyhet i flera tidningar. För den tidningsläsare som håller sig med flera tidningar är det något frustrerande. Det är ofrånkomligt betydligt intressantare att läsa reportage om händelser, från möten eller sammankomster, eller om aktuella ämnen om det är olika journalister som belyser det utgående från sin egen referensram. Det går inte heller att lämna bort någon tidning om man ska följa med i samhällsdebatten. Ledarsidan, kultursidorna och insändarna är ju fortfarande individuella i våra svenskösterbottniska dagstidningar.

ÖT:s spridningsområde är ett och samma ekonomiområde med pendling i båda riktningarna, dock så att betydligt flera pendlar från Karlebynejden till arbetsplatser i Jakobstadsnejden än vice versa. Trots det har den ytterst olyckliga landskapsindelningen en tendens att splittra nejden. KSSR-processen, alla förändringar i den statliga mellanförvaltningen, och nu senast reformen av folkhälsolagen för våra nejder i olika riktningar. Förutom att reformerna verkar innebära direkt praktiska olägenheter för invånarna har de definitivt också stört samarbetsklimatet och till och med påverkat personrelationer i negativ riktning. Tidigare JT och Öb har ju på ledarplats haft olika åsikter om vad som är rätt strategi för nejden för att hålla servicen på en hög nivå och garantera invånarna betjäning på sitt modersmål. De olika linjedragningarna har också enligt min uppfattning avspeglats i den redaktionella nyhetsbevakningen. Jag hoppas att nya ÖT kommer att bidra till att öka förståelsen mellan beslutsfattare och invånare i Jakobstads- och Karlebynejden.

Den lokala dagstidningen är viktig för sina läsare. För många börjar dagen med att man läser sin egen tidning. För den såsom jag, som i arbetsveckan finns i till exempel Helsingfors, börjar ofta dagen med en titt på tidningarnas nätupplaga. Tidningen berättar vad som hänt, analyserar, roar, förargar och stimulerar. Sällan lämnas man oberörd. Fast världen är global är livet ändå lokalt. Ett rikstäckande media kan inte kompensera den bevakning av närsamhället som dagstidningen ger. Att som riksdagsledamot få medverka med en liten bit i sin egen lokaltidning är något som jag uppskattar. Jag önskar nya Österbottens Tidning all tänkbar framgång!
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15