Hälsan är viktig för oss människor, oberoende vem vi är och var vi bor. Det betonades starkt i Geneve i veckan som gick, när världshälsoorganisationen WHO samlades till sin årliga storsamling. Även Finland var väl representerat med minister Paula Risikko i spetsen.
Bilden av världen är ofta dyster i nyhetsförmedlingen, som präglas av katastrofer, krig och våld, fattigdom och elände. Tyvärr är bilderna i regel sanna och bör ses för att väcka till eftertanke och handlingar.
Samtidigt pågår det ett enormt organiserat arbete för att åstadkomma en bättre värld, som är hälsosammare, tryggare och mänskligare. Till det bidrar FN:s organisationer WHO och andra, Röda Korset och många fler. Det bekräftade dagarna i Geneve ännu en gång. Vi skall inte låta oss lamslås av svårigheterna och de stora behoven, utan använda oss av den enorma kapacitet och kunskap och de stora resurser som kan tas i användning för en rättvisare värld. Det gynnar hela världen i det långa loppet.
Det är 60 år sedan WHO grundades för att bidra till bästa möjliga hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt för alla i världen. Tretti år senare undertecknade 134 medlemsländer Alma Ata deklarationen med " God hälsa för alla år 2000", som huvudmål. God hälsa betonades som en central mänsklig rättighet som förutsätter fungerande hälsovårdssystem i alla länder. En ny deklaration godkändes vid millenniumskiftet, alltså år 2000, med höga målsättningar för år 2015. Centrala mål är att minska barndödligheten, förbättra kvinnornas hälsa och stoppa smittosamma sjukdomar HIV/AIDS, malaria och andra.
Betydande framsteg har gjorts tack vare dessa samlade aktioner, men hälsotillståndet är fortfarande dåligt i flera avseenden. Varje år dör en halvmiljon kvinnor i samband med graviditeten och tre miljoner barn av AIDS- relaterade orsaker. Tio miljoner barn avlider innan de fyller fem år. Hur många liv släcks inte av diarré!
Det är för att eliminera dylikt som den rika världen bör ställa upp med kunskap, yrkesmänniskor och ekonomiskt bistånd. Finland gör det bra, åtminstone bättre än många andra länder. Det gäller både bidrag till WHO och till Röda Korset, där vårt land finns med på tio-i-topp-listan.
WHO:s generaldirektör Margareta Chan, Kina, har gjort ett mycket bra arbete. Kampen mot HIV/AIDS-epidemier ger resultat, likaså kampen mot tuberkulos och malaria och hon ser ljusning ifråga om barnens och kvinnornas situation. I sitt engagerade tal såg hon som stora globala utmaningar: bristen på föda, speciellt i samband med kriser, klimatförändringen och influensaepidemin. De utmaningarna får ingen blunda för.
Folkets hälsotillstånd präglar levnadsstandarden och välfärden i enskilda länder och världsdelar och i hela världen. Undersökningar visar - inte överraskande - klara samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Både i välutvecklade länder och i fattiga länder. I fattiga låginkomstländer ger investeringar i hälsa snabba och stora verkningar. I välfärds-länderna talar åldersstrukturen, arbetskraftsbehovet och levnadsstandarden för att medvetena satsningar på människornas hälsa är både nödvändiga och lönsamma.
Världens folk har mycket gemensamt!
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
