Nordman: Hälsotillståndet i världen

29.05.2008 kl. 15:11
Hälsan är viktig för oss människor, oberoende vem vi är och var vi bor. Det betonades starkt i Geneve i veckan som gick, när världshälsoorganisationen WHO samlades till sin årliga storsamling. Även Finland var väl representerat med minister Paula Risikko i spetsen.

Bilden av världen är ofta dyster i nyhetsförmedlingen, som präglas av katastrofer, krig och våld, fattigdom och elände. Tyvärr är bilderna i regel sanna och bör ses för att väcka till eftertanke och handlingar.

Samtidigt pågår det ett enormt organiserat arbete för att åstadkomma en bättre värld, som är hälsosammare, tryggare och mänskligare. Till det bidrar FN:s organisationer WHO och andra, Röda Korset och många fler. Det bekräftade dagarna i Geneve ännu en gång. Vi skall inte låta oss lamslås av svårigheterna och de stora behoven, utan använda oss av den enorma kapacitet och kunskap och de stora resurser som kan tas i användning för en rättvisare värld. Det gynnar hela världen i det långa loppet.

Det är 60 år sedan WHO grundades för att bidra till bästa möjliga hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt för alla i världen. Tretti år senare undertecknade 134 medlemsländer Alma Ata deklarationen med " God hälsa för alla år 2000", som huvudmål. God hälsa betonades som en central mänsklig rättighet som förutsätter fungerande hälsovårdssystem i alla länder. En ny deklaration godkändes vid millenniumskiftet, alltså år 2000, med höga målsättningar för år 2015. Centrala mål är att minska barndödligheten, förbättra kvinnornas hälsa och stoppa smittosamma sjukdomar HIV/AIDS, malaria och andra.

Betydande framsteg har gjorts tack vare dessa samlade aktioner, men hälsotillståndet är fortfarande dåligt i flera avseenden. Varje år dör en halvmiljon kvinnor i samband med graviditeten och tre miljoner barn av AIDS- relaterade orsaker. Tio miljoner barn avlider innan de fyller fem år. Hur många liv släcks inte av diarré!

Det är för att eliminera dylikt som den rika världen bör ställa upp med kunskap, yrkesmänniskor och ekonomiskt bistånd. Finland gör det bra, åtminstone bättre än många andra länder. Det gäller både bidrag till WHO och till Röda Korset, där vårt land finns med på tio-i-topp-listan.

WHO:s generaldirektör Margareta Chan, Kina, har gjort ett mycket bra arbete. Kampen mot HIV/AIDS-epidemier ger resultat, likaså kampen mot tuberkulos och malaria och hon ser ljusning ifråga om barnens och kvinnornas situation. I sitt engagerade tal såg hon som stora globala utmaningar: bristen på föda, speciellt i samband med kriser, klimatförändringen och influensaepidemin. De utmaningarna får ingen blunda för.

Folkets hälsotillstånd präglar levnadsstandarden och välfärden i enskilda länder och världsdelar och i hela världen. Undersökningar visar - inte överraskande - klara samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Både i välutvecklade länder och i fattiga länder. I fattiga låginkomstländer ger investeringar i hälsa snabba och stora verkningar. I välfärds-länderna talar åldersstrukturen, arbetskraftsbehovet och levnadsstandarden för att medvetena satsningar på människornas hälsa är både nödvändiga och lönsamma.

Världens folk har mycket gemensamt!

Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00