Nordman: Hälsotillståndet i världen

29.05.2008 kl. 15:11
Hälsan är viktig för oss människor, oberoende vem vi är och var vi bor. Det betonades starkt i Geneve i veckan som gick, när världshälsoorganisationen WHO samlades till sin årliga storsamling. Även Finland var väl representerat med minister Paula Risikko i spetsen.

Bilden av världen är ofta dyster i nyhetsförmedlingen, som präglas av katastrofer, krig och våld, fattigdom och elände. Tyvärr är bilderna i regel sanna och bör ses för att väcka till eftertanke och handlingar.

Samtidigt pågår det ett enormt organiserat arbete för att åstadkomma en bättre värld, som är hälsosammare, tryggare och mänskligare. Till det bidrar FN:s organisationer WHO och andra, Röda Korset och många fler. Det bekräftade dagarna i Geneve ännu en gång. Vi skall inte låta oss lamslås av svårigheterna och de stora behoven, utan använda oss av den enorma kapacitet och kunskap och de stora resurser som kan tas i användning för en rättvisare värld. Det gynnar hela världen i det långa loppet.

Det är 60 år sedan WHO grundades för att bidra till bästa möjliga hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt för alla i världen. Tretti år senare undertecknade 134 medlemsländer Alma Ata deklarationen med " God hälsa för alla år 2000", som huvudmål. God hälsa betonades som en central mänsklig rättighet som förutsätter fungerande hälsovårdssystem i alla länder. En ny deklaration godkändes vid millenniumskiftet, alltså år 2000, med höga målsättningar för år 2015. Centrala mål är att minska barndödligheten, förbättra kvinnornas hälsa och stoppa smittosamma sjukdomar HIV/AIDS, malaria och andra.

Betydande framsteg har gjorts tack vare dessa samlade aktioner, men hälsotillståndet är fortfarande dåligt i flera avseenden. Varje år dör en halvmiljon kvinnor i samband med graviditeten och tre miljoner barn av AIDS- relaterade orsaker. Tio miljoner barn avlider innan de fyller fem år. Hur många liv släcks inte av diarré!

Det är för att eliminera dylikt som den rika världen bör ställa upp med kunskap, yrkesmänniskor och ekonomiskt bistånd. Finland gör det bra, åtminstone bättre än många andra länder. Det gäller både bidrag till WHO och till Röda Korset, där vårt land finns med på tio-i-topp-listan.

WHO:s generaldirektör Margareta Chan, Kina, har gjort ett mycket bra arbete. Kampen mot HIV/AIDS-epidemier ger resultat, likaså kampen mot tuberkulos och malaria och hon ser ljusning ifråga om barnens och kvinnornas situation. I sitt engagerade tal såg hon som stora globala utmaningar: bristen på föda, speciellt i samband med kriser, klimatförändringen och influensaepidemin. De utmaningarna får ingen blunda för.

Folkets hälsotillstånd präglar levnadsstandarden och välfärden i enskilda länder och världsdelar och i hela världen. Undersökningar visar - inte överraskande - klara samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Både i välutvecklade länder och i fattiga länder. I fattiga låginkomstländer ger investeringar i hälsa snabba och stora verkningar. I välfärds-länderna talar åldersstrukturen, arbetskraftsbehovet och levnadsstandarden för att medvetena satsningar på människornas hälsa är både nödvändiga och lönsamma.

Världens folk har mycket gemensamt!

Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00