Wideroos: Valfinansiering

29.05.2008 kl. 15:14
Förtroendet för politikerna naggas återigen i kanterna. Denna gång handlar det om redovisningen av valkampanjernas finansiering. När lagen om valfinansiering stiftades för någraår sedan trodde nog de flesta av oss att den skulle fungera. Den var då ett nödvändigt steg mot större öppenhet. Det är idag uppenbart att den har brister och det är dags för en revidering. Och revideringen måste alltså gå i riktning mot ännu större öppenhet.

Det är också på sin plats att säga att de flesta kandidater behöver stöd av utomstående för att kunna bedriva en ordentlig valkampanj. Det är heller inget fel i att olika företag stöder olika kandidater. Det är inget fel i att Österbottniska företag tycker att det är viktigt med österbottningar i riksdagen.

Problemet nu handlar om att en del kandidater fått stora summor utan att redovisa dem. Större öppenhet behövs alltså och jag är övertygad om att det blir så. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte heller får leda till att bara de kandiderar som har tillräckligt med egna pengar. Då får vi ett "smalt" utbud av kandidater och en "smal" representation i riksdagen.

Ur demokratisk synvinkel är det viktigt med en så bred representation som möjligt. Eftersom valkampanjerna och politiken blivit alltmer bunden till person behöver kandidaterna någon form av hjälp med valfinansieringen. Det gäller i synnerhet de kandidater som är relativt nya i politiken, sådana som inte har en politisk plattform och således är beroende av en ordentlig satsning på annonskampanjer.

Det är alltså viktigt att man inte skapar ett system där penningstarka personer är de enda som kandiderar. Politiken och demokratin har fortfarande allt att vinna på mångfald och öppenhet. Den nya lagstiftningen hinner inte bli klar till kommunalvalet. Det är ändå viktigt att partierna och kandidaterna före valdagen redovisar för sin valfinansiering. Då vet väljaren vad som gäller och kan välja sin kandidat utgående från kända fakta. Förhoppningsvis har också det politiska budskapet och ideologin betydelse.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50