Wideroos: Valfinansiering

29.05.2008 kl. 15:14
Förtroendet för politikerna naggas återigen i kanterna. Denna gång handlar det om redovisningen av valkampanjernas finansiering. När lagen om valfinansiering stiftades för någraår sedan trodde nog de flesta av oss att den skulle fungera. Den var då ett nödvändigt steg mot större öppenhet. Det är idag uppenbart att den har brister och det är dags för en revidering. Och revideringen måste alltså gå i riktning mot ännu större öppenhet.

Det är också på sin plats att säga att de flesta kandidater behöver stöd av utomstående för att kunna bedriva en ordentlig valkampanj. Det är heller inget fel i att olika företag stöder olika kandidater. Det är inget fel i att Österbottniska företag tycker att det är viktigt med österbottningar i riksdagen.

Problemet nu handlar om att en del kandidater fått stora summor utan att redovisa dem. Större öppenhet behövs alltså och jag är övertygad om att det blir så. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte heller får leda till att bara de kandiderar som har tillräckligt med egna pengar. Då får vi ett "smalt" utbud av kandidater och en "smal" representation i riksdagen.

Ur demokratisk synvinkel är det viktigt med en så bred representation som möjligt. Eftersom valkampanjerna och politiken blivit alltmer bunden till person behöver kandidaterna någon form av hjälp med valfinansieringen. Det gäller i synnerhet de kandidater som är relativt nya i politiken, sådana som inte har en politisk plattform och således är beroende av en ordentlig satsning på annonskampanjer.

Det är alltså viktigt att man inte skapar ett system där penningstarka personer är de enda som kandiderar. Politiken och demokratin har fortfarande allt att vinna på mångfald och öppenhet. Den nya lagstiftningen hinner inte bli klar till kommunalvalet. Det är ändå viktigt att partierna och kandidaterna före valdagen redovisar för sin valfinansiering. Då vet väljaren vad som gäller och kan välja sin kandidat utgående från kända fakta. Förhoppningsvis har också det politiska budskapet och ideologin betydelse.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55