Henriksson: Listval lösning på valfinansieringen?

03.06.2008 kl. 12:29
Diskussionen om valfinansieringen fortsätter. Under veckan kom partiledarna överens om att gå in för att begränsa storleken på de bidrag som en kandidat får ta emot av enskilda donatorer. Något totalt övre tak för vad en kampanj får kosta blev det ändå inte fråga om.

Det högsta beloppet som en kommunalvalskandidat får ta emot av någon annan än sitt eget parti kommer att vara 3000 € och för kandidater i riksdagsval 6000. Då det gäller donationer på 1000 € och större, måste donatorn uppges. Ännu återstår många öppna frågor, som t.ex. frågan om hur kontrollen ska ske och vad påföljden skall vara om någon bryter mot reglerna. I kommunalval är det åtminstone på mindre orter, synnerligen sällsynt med kampanjer som totalt sett ens skulle komma upp till takbeloppet. Många kommunalvalskandidater blir invalda helt utan några som helst kampanjkostnader. I riksdagsval är läget ett helt annat. Att bli invald helt utan kampanjkostnader, är i praktiken omöjligt, hur bra och duktig kandidat du än må vara. Nåväl, för någon kändis kunde det eventuellt lyckas.

Om den lösning partiledarna kom överens om är bra eller inte återstår att se. Personligen är jag inte helt övertygad om att ett system med takbelopp, är det som bäst tryggar insynen i valfinansieringen. För det är ju öppenhet och insyn man borde eftersträva. En fullständig öppenhet nås enbart om man avstår från alla tak, och istället går in för en klar redovisning av såväl alla valbidrag som kostnader för kampanjen. Väljarna kan nog sedan själva dra slutsatser, huruvida de anser att kandidaten har sådana kopplingar till något håll, att det kan komma att påverka kandidatens framtida agerande i enskilda politiska frågor.

Också partiernas finansiering borde öppnas. Svenska folkpartiet har här gått i bräschen, och önskvärt vore att alla övriga partier också redovisade var de fått sina inkomster från.

Som en lösning på problematiken med valfinansieringen, har bland annat tidigare talmannen Paavo Lipponen föreslagit att man skulle gå in för såkallade långa listor i riksdagsvalet. Den tanken tar jag avstånd från. Det är klart att om partierna internt gör upp rangordningen på sina kandidater och bestämmer vilka som skall få en chans att bli valda, så behöver inte den enskilda kandidaten göra någon personlig kampanj alls. Då är det partierna som gör kampanj. Någon redovisning av kandidatens valfinansiering behövs då inte heller. Samtidigt som man blir av med problematiken kring valfinansieringen, så överlåts makten till partierna. Jag tror inte att det passar Finlands folk. Vi är vana med personval, och vill själva avgöra vem vi ger vår röst. Många finländare röstar fortfarande mera på person än på parti. Den rätten skall vi låta vara kvar, samtidigt som vi skall undvika lösningar som ytterligare kan minska intresset att delta i val. För jag är övertygad om att det är just vad som skulle hända i vårt land. Samtidigt skulle det bli svårare för nya förmågor att komma fram. Knappast skulle vi t.ex. se en sådan förnyelse av riksdagen som i senaste val, då ca 70 nya ledamöter blev invalda och flertalet etablerade politiker föll ut.

Slutligen. Det vi behöver är en attitydförändring. Det är inget fel i att ge bidrag till en valkampanj, det är heller inget fel i att ta emot bidrag. Också dagens vallagstiftning hade kunnat fungera bra. Det enda som hade krävts, var att samtliga ledamöter hade följt den.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00