Henriksson: Listval lösning på valfinansieringen?

03.06.2008 kl. 12:29
Diskussionen om valfinansieringen fortsätter. Under veckan kom partiledarna överens om att gå in för att begränsa storleken på de bidrag som en kandidat får ta emot av enskilda donatorer. Något totalt övre tak för vad en kampanj får kosta blev det ändå inte fråga om.

Det högsta beloppet som en kommunalvalskandidat får ta emot av någon annan än sitt eget parti kommer att vara 3000 € och för kandidater i riksdagsval 6000. Då det gäller donationer på 1000 € och större, måste donatorn uppges. Ännu återstår många öppna frågor, som t.ex. frågan om hur kontrollen ska ske och vad påföljden skall vara om någon bryter mot reglerna. I kommunalval är det åtminstone på mindre orter, synnerligen sällsynt med kampanjer som totalt sett ens skulle komma upp till takbeloppet. Många kommunalvalskandidater blir invalda helt utan några som helst kampanjkostnader. I riksdagsval är läget ett helt annat. Att bli invald helt utan kampanjkostnader, är i praktiken omöjligt, hur bra och duktig kandidat du än må vara. Nåväl, för någon kändis kunde det eventuellt lyckas.

Om den lösning partiledarna kom överens om är bra eller inte återstår att se. Personligen är jag inte helt övertygad om att ett system med takbelopp, är det som bäst tryggar insynen i valfinansieringen. För det är ju öppenhet och insyn man borde eftersträva. En fullständig öppenhet nås enbart om man avstår från alla tak, och istället går in för en klar redovisning av såväl alla valbidrag som kostnader för kampanjen. Väljarna kan nog sedan själva dra slutsatser, huruvida de anser att kandidaten har sådana kopplingar till något håll, att det kan komma att påverka kandidatens framtida agerande i enskilda politiska frågor.

Också partiernas finansiering borde öppnas. Svenska folkpartiet har här gått i bräschen, och önskvärt vore att alla övriga partier också redovisade var de fått sina inkomster från.

Som en lösning på problematiken med valfinansieringen, har bland annat tidigare talmannen Paavo Lipponen föreslagit att man skulle gå in för såkallade långa listor i riksdagsvalet. Den tanken tar jag avstånd från. Det är klart att om partierna internt gör upp rangordningen på sina kandidater och bestämmer vilka som skall få en chans att bli valda, så behöver inte den enskilda kandidaten göra någon personlig kampanj alls. Då är det partierna som gör kampanj. Någon redovisning av kandidatens valfinansiering behövs då inte heller. Samtidigt som man blir av med problematiken kring valfinansieringen, så överlåts makten till partierna. Jag tror inte att det passar Finlands folk. Vi är vana med personval, och vill själva avgöra vem vi ger vår röst. Många finländare röstar fortfarande mera på person än på parti. Den rätten skall vi låta vara kvar, samtidigt som vi skall undvika lösningar som ytterligare kan minska intresset att delta i val. För jag är övertygad om att det är just vad som skulle hända i vårt land. Samtidigt skulle det bli svårare för nya förmågor att komma fram. Knappast skulle vi t.ex. se en sådan förnyelse av riksdagen som i senaste val, då ca 70 nya ledamöter blev invalda och flertalet etablerade politiker föll ut.

Slutligen. Det vi behöver är en attitydförändring. Det är inget fel i att ge bidrag till en valkampanj, det är heller inget fel i att ta emot bidrag. Också dagens vallagstiftning hade kunnat fungera bra. Det enda som hade krävts, var att samtliga ledamöter hade följt den.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00