Henriksson: Listval lösning på valfinansieringen?

03.06.2008 kl. 12:29
Diskussionen om valfinansieringen fortsätter. Under veckan kom partiledarna överens om att gå in för att begränsa storleken på de bidrag som en kandidat får ta emot av enskilda donatorer. Något totalt övre tak för vad en kampanj får kosta blev det ändå inte fråga om.

Det högsta beloppet som en kommunalvalskandidat får ta emot av någon annan än sitt eget parti kommer att vara 3000 € och för kandidater i riksdagsval 6000. Då det gäller donationer på 1000 € och större, måste donatorn uppges. Ännu återstår många öppna frågor, som t.ex. frågan om hur kontrollen ska ske och vad påföljden skall vara om någon bryter mot reglerna. I kommunalval är det åtminstone på mindre orter, synnerligen sällsynt med kampanjer som totalt sett ens skulle komma upp till takbeloppet. Många kommunalvalskandidater blir invalda helt utan några som helst kampanjkostnader. I riksdagsval är läget ett helt annat. Att bli invald helt utan kampanjkostnader, är i praktiken omöjligt, hur bra och duktig kandidat du än må vara. Nåväl, för någon kändis kunde det eventuellt lyckas.

Om den lösning partiledarna kom överens om är bra eller inte återstår att se. Personligen är jag inte helt övertygad om att ett system med takbelopp, är det som bäst tryggar insynen i valfinansieringen. För det är ju öppenhet och insyn man borde eftersträva. En fullständig öppenhet nås enbart om man avstår från alla tak, och istället går in för en klar redovisning av såväl alla valbidrag som kostnader för kampanjen. Väljarna kan nog sedan själva dra slutsatser, huruvida de anser att kandidaten har sådana kopplingar till något håll, att det kan komma att påverka kandidatens framtida agerande i enskilda politiska frågor.

Också partiernas finansiering borde öppnas. Svenska folkpartiet har här gått i bräschen, och önskvärt vore att alla övriga partier också redovisade var de fått sina inkomster från.

Som en lösning på problematiken med valfinansieringen, har bland annat tidigare talmannen Paavo Lipponen föreslagit att man skulle gå in för såkallade långa listor i riksdagsvalet. Den tanken tar jag avstånd från. Det är klart att om partierna internt gör upp rangordningen på sina kandidater och bestämmer vilka som skall få en chans att bli valda, så behöver inte den enskilda kandidaten göra någon personlig kampanj alls. Då är det partierna som gör kampanj. Någon redovisning av kandidatens valfinansiering behövs då inte heller. Samtidigt som man blir av med problematiken kring valfinansieringen, så överlåts makten till partierna. Jag tror inte att det passar Finlands folk. Vi är vana med personval, och vill själva avgöra vem vi ger vår röst. Många finländare röstar fortfarande mera på person än på parti. Den rätten skall vi låta vara kvar, samtidigt som vi skall undvika lösningar som ytterligare kan minska intresset att delta i val. För jag är övertygad om att det är just vad som skulle hända i vårt land. Samtidigt skulle det bli svårare för nya förmågor att komma fram. Knappast skulle vi t.ex. se en sådan förnyelse av riksdagen som i senaste val, då ca 70 nya ledamöter blev invalda och flertalet etablerade politiker föll ut.

Slutligen. Det vi behöver är en attitydförändring. Det är inget fel i att ge bidrag till en valkampanj, det är heller inget fel i att ta emot bidrag. Också dagens vallagstiftning hade kunnat fungera bra. Det enda som hade krävts, var att samtliga ledamöter hade följt den.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45