Utbyggande av kärnkraften är föremål för het diskussion, och kommer att vara det på sfp:s partidag. Energipolitiken har blivit en mycket viktig framtidsfråga.
Energipolitiken har definitivt långsiktiga verkningar på miljön. Det märks inte minst genom klimatförändringarna, som är en av vår tids största utmaningar. Den senaste tidens trender har varit högre temperaturer, ökad nederbörd, knappare vattenreserver och häftigare stormar. Dessa följder drabbar också oss finländare vilket bevisades i Björneborg förra sommaren där ett kraftigt störtregn hade som följd vattenfyllda källare och stillastående trafik i många timmar. Tillgången och efterfrågan på energi bidrar till en mycket oroväckande kostnadsutveckling, som de höjda bränslepriserna vittnar om.
Hotet mot miljön har lett till att energipolitiken har blivit en världsomfattande fråga. I EU har man konstaterat att utsläppen och växthusgaserna måste minskas snabbt och väsentligt. Utsläppen av växthusgaser skall minskas med 20 procent fram till år 2020 - jämfört med år 1990 - och med 30 procent om en global överenskommelse kan nås med stormakter som USA och Kina. Detta är synnerligen viktigt eftersom dessa två tillsammans med Indien står för nästan 50 % av utsläppen i världen och en ökande andel.
I Finland har regeringen fäst stor uppmärksamhet vid klimatförändringen. Målsättningen är att trygga energisparandet, förbättra energieffektiviteten och tillgången på energi samt höja självförsörjningen och minska utsläppen. Idag står energisektorn för 80 procent av utsläppen av växthusgaser. Med andra ord måste energisektorn minska växthusgasutsläppen mest, men även andra sektorer måste ta sitt ansvar.
Finland hör redan till de ledande länderna som i fråga om förnybara energikällor tillfredställer en fjärdedel av vår energiförbrukning. Användning av förnybara energikällor ökar inte koldioxidutsläppen och bör därför främjas. Att helt slopa kolindustrin är inte självklart den bästa lösningen, eftersom kolkraftverk behövs för att kunna garantera energin under vintrarna, enligt sakkunniga.
På partidagen år 1997 beslöt sfp att fortfarande säga nej till mera kärnkraft. Inför årets partidag har partiets energipolitiska arbetsgrupp utformat ett program som fokuserar på den enskilda konsumenten och energieffektivitet. Om kärnkraften konstaterar man att partiet inte är en aktiv pådrivare av kärnkraft men att alla alternativ som är utsläppsfria, utsläppssnåla eller utsläppsneutrala och kostnadslönsamma skall granskas.
Min inställning till kärnkraft har varit negativ och jag har röstat mot flera kärnkraftverk i riksdagen. Men i dagens situation ställer klimatförändringar, hotande energibrist och stigande kostnader oss mot väggen: byggandet av ett sjätte kärnkraftverk verkar att vara en nödvändig och klok lösning. Det handlar om grundläggande saker: miljön, sysselsättningen och välfärden. Samtidigt hoppas jag att kärnkraften skall vara ett mellanskede och kunna ersättas av andra alternativ. Kan väteenergin bli en sådan lösning? Eller solenergin?
Gruppanföranden |
Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse
Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00
Statsrådets redogörelse om EU-politiken
26.05.2009 kl. 10:35
Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse
Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00
Responsdebatt om första tilläggsbudgeten
Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00
Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder
Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
