Nordman: Mera kärnkraft eller inte?

03.06.2008 kl. 12:30
Utbyggande av kärnkraften är föremål för het diskussion, och kommer att vara det på sfp:s partidag. Energipolitiken har blivit en mycket viktig framtidsfråga.

Energipolitiken har definitivt långsiktiga verkningar på miljön. Det märks inte minst genom klimatförändringarna, som är en av vår tids största utmaningar. Den senaste tidens trender har varit högre temperaturer, ökad nederbörd, knappare vattenreserver och häftigare stormar. Dessa följder drabbar också oss finländare vilket bevisades i Björneborg förra sommaren där ett kraftigt störtregn hade som följd vattenfyllda källare och stillastående  trafik i många timmar. Tillgången och efterfrågan på energi bidrar till en mycket oroväckande kostnadsutveckling, som de höjda bränslepriserna vittnar om.

Hotet mot miljön har lett till att energipolitiken har blivit en världsomfattande fråga. I EU har man konstaterat att utsläppen och växthusgaserna måste minskas snabbt och väsentligt. Utsläppen av växthusgaser skall minskas med 20 procent fram till år 2020 - jämfört med år 1990 - och med 30 procent om en global överenskommelse kan nås med stormakter som USA och Kina. Detta är synnerligen viktigt eftersom dessa två tillsammans med Indien står för nästan 50 % av utsläppen i världen och en ökande andel.

I Finland har regeringen fäst stor uppmärksamhet vid klimatförändringen. Målsättningen är att trygga energisparandet, förbättra energieffektiviteten och tillgången på energi samt höja självförsörjningen och minska utsläppen. Idag står energisektorn för 80 procent av utsläppen av växthusgaser. Med andra ord måste energisektorn minska växthusgasutsläppen mest, men även andra sektorer måste ta sitt ansvar.

Finland hör redan till de ledande länderna som i fråga om förnybara energikällor tillfredställer en fjärdedel av vår energiförbrukning. Användning av förnybara energikällor ökar inte koldioxidutsläppen och bör därför främjas. Att helt slopa kolindustrin är inte självklart den bästa lösningen, eftersom kolkraftverk behövs för att kunna garantera energin under vintrarna, enligt sakkunniga.

På partidagen år 1997 beslöt sfp att fortfarande säga nej till mera kärnkraft. Inför årets partidag  har partiets energipolitiska arbetsgrupp utformat ett program som fokuserar på den enskilda konsumenten och energieffektivitet. Om kärnkraften konstaterar man att partiet inte är en aktiv pådrivare av kärnkraft men att alla alternativ som är utsläppsfria, utsläppssnåla eller utsläppsneutrala och kostnadslönsamma skall granskas.

Min inställning till kärnkraft har varit negativ och jag har röstat mot flera kärnkraftverk i riksdagen. Men i dagens situation ställer klimatförändringar, hotande energibrist och stigande kostnader oss mot väggen: byggandet av ett sjätte kärnkraftverk verkar att vara en nödvändig och klok lösning. Det handlar om grundläggande saker: miljön, sysselsättningen och välfärden. Samtidigt hoppas jag att kärnkraften skall vara ett mellanskede och kunna ersättas av andra alternativ. Kan väteenergin bli en sådan lösning?  Eller solenergin?
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 8.12.2010

Gruppanförande om naturresursredogörelsen
09.12.2010 kl. 10:33

Gruppanförande 1.12.2010

Gruppanförande i debatten om statsministerns meddelande om lånegarantier för Irland
08.12.2010 kl. 14:02

Gruppanförande 30.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om en digital agenda för åren,
01.12.2010 kl. 13:25

Gruppanförande 24.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om deltagande i EU:s stridsgrupper 2011
25.11.2010 kl. 09:16

Gruppanförande 23.11.2010

Gruppanförande i debatten om europeiska säkerhetsstrukturer
25.11.2010 kl. 09:13

Gruppanförande 18.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om jämställdheten mellan kvinnor och män
19.11.2010 kl. 10:54

Gruppanförande 17.11.2010

Gruppanförande i interpellationsdebatten om sysselsättningen
19.11.2010 kl. 10:51