Gestrin: Huvudstadsregionens samarbete

11.06.2008 kl. 15:59
Huvudstadsregionens samarbete har utfallit väl

För lite mera än två år sedan undertecknades samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen. En omfattande plan för samarbetsprojekt och 14 arbetsgrupper tillsattes för att på kort tid uppgöra konkreta förslag för ett utökat samarbete i huvudstadsregionen.

Samtidigt beslöt vi att under våren 2008 utvärdera de genomförda samarbetsprojekten och att i samband med det bedömma på vilket sätt arbetet skall gå vidare. 

Sfp:s fullmäktigegrupper i Helsingfors, Esbo,Vanda och Grankulla är idag nöjda över de resultat man hittills uppnått inom ramen för huvudstadsregionens samarbete. Jag vågar påstå att resultatet av samarbetet hittills varit t.o.m. framgångsrikare än vad vi hade förväntat oss. Vi är glada över att alla de arbetsgrupper som tillsattes, idag alla kan peka på resultat och att städernas ledning, både den politiska och tjänstemännen, med fast hand sett till att tidtabellerna har efterföljts. Vi stöder också konklusionen om att samarbetet har utfallit väl och planenligt. 

Slutledningen är den rätta; det finns inte något behov av att starta en utredning över en sammanslagning av städerna.

Vi stöder förslaget om att under höstens lopp utarbeta ett förnyat samarbetsavtal mellan huvudstadsregionens städer. Ett nytt avtal är aktuellt bl.a. för att många strukturer inom regionen kommer att förändras, som en följd av de beslut vi redan kommit överens om inom huvudstadsregionen.

Jag vill understryka att vi i Sfp står fast vid vår tidigare ståndpunkt att det inte finns något behov av att slå samman städerna, men jag vill samtidigt betona att vi ställer oss mycket postiva till ett utökat och fördjupat och gränslöst samarbete mellan städerna. Villkoret är att samarbetet innebär en förbättrad servicenivå för invånarna i alla de berörda städerna och att samarbetet sker på frivillig grund. En ovärderligt viktig sak i allt detta är att bevara och förstärka närdemokratin, d.v.s. invånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklingen i sin egen stad.

Vi ställer oss också positivt till det ökade samarbetet med kommunerna inom Helsingfors regionen. Ett samarbete som bygger på positiva initiativ där kommunernas lagstadgade självbestämmanderätt respekteras är den samarbets- och utvecklingsmodell vi inom Svenska folkpartiet vill arbeta för. Vi tar starkt avstånd från förslag eller tankegångar om en starkare statlig centralstyrning i markplaneringen och markanvändningen för Helsingfors regionen eller huvudstadsregionen.

Eftersom taltiden är begränsad skall jag nu gå över till att närmare granska de resultat man hittills nått inom ramen för grupp nr 14:s mandat. Grupp nr 14 behandlade specifikt den svenska servicen i huvudstadsregionen.

Vi är glada över att den svenskspråkiga servicen fått särskild uppmärksamhet i arbetet hittills och att alla städer varit eniga om att ett utökat samarbete kan erbjuda nya möjligheter att stärka och förbättra servicen för de 64 000 svenskspråkiga som bor här i huvudstadsregionen.

Idag tar vi ställning till ett antal förslag som innebär en förbättrad koordinering av den svenska servicen och svenskspråkiga tjänster och underlättar invånarnas möjligheter att ta till sig av serviceutbudet. Målet är att skapa en enhetlig samservicetjänst som också på svenska betjänar kommuninvånarna per telefon, i samservicepunkter och på Internet. Möjligheterna att anlita hälsocentraler i andra städer än den egna liksom dagvården inom hela regionen skulle också vara klara gränsöverskridande förbättringar. Städernas beslut att sammanföra dagvården och skolväsendet till självständiga centraler i respektive stad underlättar planeringen och utvecklandet av en tröskelfri vård, skola och omsorg för svenskspråkiga barn och ungdomar.

Vi ser stora förbättringsmöjligheter i förslaget om att planera och organisera bl.a. den svenskspråkiga missbrukarvården, barn och ungdomspsykiatriska vården och barnskyddet gemensamt för hela huvudstadsregionen. Vården för de nyss nämnda grupperna är idag splittrad på små enheter, osynlig eller saknas helt och hållet.

Arbetsgruppen för utbildningsfrågor har också föreslagit flera positiva åtgärder för den svenskspråkiga sektorn; allt från anskaffningen av en biblioteksbuss med svenskspråkig litteratur till ett ökat samarbete inom andra stadiets utbildning.

Svenska folkpartiet i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla anser att en förutsättning för att samarbetet också i fortsättningen skall fungera bra är att besluten som berör oss alla görs i demokratisk ordning. Vi ser fram emot följande skede i processen, d.v.s. förverkligandet av de beslut vi idag skall godkänna i respektive fullmäktige.

Christina Gestrin
Gruppanförande på huvudstadsregionens gemensamma möte 10.6.2008

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00