Gestrin: Huvudstadsregionens samarbete

11.06.2008 kl. 15:59
Huvudstadsregionens samarbete har utfallit väl

För lite mera än två år sedan undertecknades samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen. En omfattande plan för samarbetsprojekt och 14 arbetsgrupper tillsattes för att på kort tid uppgöra konkreta förslag för ett utökat samarbete i huvudstadsregionen.

Samtidigt beslöt vi att under våren 2008 utvärdera de genomförda samarbetsprojekten och att i samband med det bedömma på vilket sätt arbetet skall gå vidare. 

Sfp:s fullmäktigegrupper i Helsingfors, Esbo,Vanda och Grankulla är idag nöjda över de resultat man hittills uppnått inom ramen för huvudstadsregionens samarbete. Jag vågar påstå att resultatet av samarbetet hittills varit t.o.m. framgångsrikare än vad vi hade förväntat oss. Vi är glada över att alla de arbetsgrupper som tillsattes, idag alla kan peka på resultat och att städernas ledning, både den politiska och tjänstemännen, med fast hand sett till att tidtabellerna har efterföljts. Vi stöder också konklusionen om att samarbetet har utfallit väl och planenligt. 

Slutledningen är den rätta; det finns inte något behov av att starta en utredning över en sammanslagning av städerna.

Vi stöder förslaget om att under höstens lopp utarbeta ett förnyat samarbetsavtal mellan huvudstadsregionens städer. Ett nytt avtal är aktuellt bl.a. för att många strukturer inom regionen kommer att förändras, som en följd av de beslut vi redan kommit överens om inom huvudstadsregionen.

Jag vill understryka att vi i Sfp står fast vid vår tidigare ståndpunkt att det inte finns något behov av att slå samman städerna, men jag vill samtidigt betona att vi ställer oss mycket postiva till ett utökat och fördjupat och gränslöst samarbete mellan städerna. Villkoret är att samarbetet innebär en förbättrad servicenivå för invånarna i alla de berörda städerna och att samarbetet sker på frivillig grund. En ovärderligt viktig sak i allt detta är att bevara och förstärka närdemokratin, d.v.s. invånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklingen i sin egen stad.

Vi ställer oss också positivt till det ökade samarbetet med kommunerna inom Helsingfors regionen. Ett samarbete som bygger på positiva initiativ där kommunernas lagstadgade självbestämmanderätt respekteras är den samarbets- och utvecklingsmodell vi inom Svenska folkpartiet vill arbeta för. Vi tar starkt avstånd från förslag eller tankegångar om en starkare statlig centralstyrning i markplaneringen och markanvändningen för Helsingfors regionen eller huvudstadsregionen.

Eftersom taltiden är begränsad skall jag nu gå över till att närmare granska de resultat man hittills nått inom ramen för grupp nr 14:s mandat. Grupp nr 14 behandlade specifikt den svenska servicen i huvudstadsregionen.

Vi är glada över att den svenskspråkiga servicen fått särskild uppmärksamhet i arbetet hittills och att alla städer varit eniga om att ett utökat samarbete kan erbjuda nya möjligheter att stärka och förbättra servicen för de 64 000 svenskspråkiga som bor här i huvudstadsregionen.

Idag tar vi ställning till ett antal förslag som innebär en förbättrad koordinering av den svenska servicen och svenskspråkiga tjänster och underlättar invånarnas möjligheter att ta till sig av serviceutbudet. Målet är att skapa en enhetlig samservicetjänst som också på svenska betjänar kommuninvånarna per telefon, i samservicepunkter och på Internet. Möjligheterna att anlita hälsocentraler i andra städer än den egna liksom dagvården inom hela regionen skulle också vara klara gränsöverskridande förbättringar. Städernas beslut att sammanföra dagvården och skolväsendet till självständiga centraler i respektive stad underlättar planeringen och utvecklandet av en tröskelfri vård, skola och omsorg för svenskspråkiga barn och ungdomar.

Vi ser stora förbättringsmöjligheter i förslaget om att planera och organisera bl.a. den svenskspråkiga missbrukarvården, barn och ungdomspsykiatriska vården och barnskyddet gemensamt för hela huvudstadsregionen. Vården för de nyss nämnda grupperna är idag splittrad på små enheter, osynlig eller saknas helt och hållet.

Arbetsgruppen för utbildningsfrågor har också föreslagit flera positiva åtgärder för den svenskspråkiga sektorn; allt från anskaffningen av en biblioteksbuss med svenskspråkig litteratur till ett ökat samarbete inom andra stadiets utbildning.

Svenska folkpartiet i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla anser att en förutsättning för att samarbetet också i fortsättningen skall fungera bra är att besluten som berör oss alla görs i demokratisk ordning. Vi ser fram emot följande skede i processen, d.v.s. förverkligandet av de beslut vi idag skall godkänna i respektive fullmäktige.

Christina Gestrin
Gruppanförande på huvudstadsregionens gemensamma möte 10.6.2008

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00