Gestrin: Huvudstadsregionens samarbete

11.06.2008 kl. 15:59
Huvudstadsregionens samarbete har utfallit väl

För lite mera än två år sedan undertecknades samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen. En omfattande plan för samarbetsprojekt och 14 arbetsgrupper tillsattes för att på kort tid uppgöra konkreta förslag för ett utökat samarbete i huvudstadsregionen.

Samtidigt beslöt vi att under våren 2008 utvärdera de genomförda samarbetsprojekten och att i samband med det bedömma på vilket sätt arbetet skall gå vidare. 

Sfp:s fullmäktigegrupper i Helsingfors, Esbo,Vanda och Grankulla är idag nöjda över de resultat man hittills uppnått inom ramen för huvudstadsregionens samarbete. Jag vågar påstå att resultatet av samarbetet hittills varit t.o.m. framgångsrikare än vad vi hade förväntat oss. Vi är glada över att alla de arbetsgrupper som tillsattes, idag alla kan peka på resultat och att städernas ledning, både den politiska och tjänstemännen, med fast hand sett till att tidtabellerna har efterföljts. Vi stöder också konklusionen om att samarbetet har utfallit väl och planenligt. 

Slutledningen är den rätta; det finns inte något behov av att starta en utredning över en sammanslagning av städerna.

Vi stöder förslaget om att under höstens lopp utarbeta ett förnyat samarbetsavtal mellan huvudstadsregionens städer. Ett nytt avtal är aktuellt bl.a. för att många strukturer inom regionen kommer att förändras, som en följd av de beslut vi redan kommit överens om inom huvudstadsregionen.

Jag vill understryka att vi i Sfp står fast vid vår tidigare ståndpunkt att det inte finns något behov av att slå samman städerna, men jag vill samtidigt betona att vi ställer oss mycket postiva till ett utökat och fördjupat och gränslöst samarbete mellan städerna. Villkoret är att samarbetet innebär en förbättrad servicenivå för invånarna i alla de berörda städerna och att samarbetet sker på frivillig grund. En ovärderligt viktig sak i allt detta är att bevara och förstärka närdemokratin, d.v.s. invånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklingen i sin egen stad.

Vi ställer oss också positivt till det ökade samarbetet med kommunerna inom Helsingfors regionen. Ett samarbete som bygger på positiva initiativ där kommunernas lagstadgade självbestämmanderätt respekteras är den samarbets- och utvecklingsmodell vi inom Svenska folkpartiet vill arbeta för. Vi tar starkt avstånd från förslag eller tankegångar om en starkare statlig centralstyrning i markplaneringen och markanvändningen för Helsingfors regionen eller huvudstadsregionen.

Eftersom taltiden är begränsad skall jag nu gå över till att närmare granska de resultat man hittills nått inom ramen för grupp nr 14:s mandat. Grupp nr 14 behandlade specifikt den svenska servicen i huvudstadsregionen.

Vi är glada över att den svenskspråkiga servicen fått särskild uppmärksamhet i arbetet hittills och att alla städer varit eniga om att ett utökat samarbete kan erbjuda nya möjligheter att stärka och förbättra servicen för de 64 000 svenskspråkiga som bor här i huvudstadsregionen.

Idag tar vi ställning till ett antal förslag som innebär en förbättrad koordinering av den svenska servicen och svenskspråkiga tjänster och underlättar invånarnas möjligheter att ta till sig av serviceutbudet. Målet är att skapa en enhetlig samservicetjänst som också på svenska betjänar kommuninvånarna per telefon, i samservicepunkter och på Internet. Möjligheterna att anlita hälsocentraler i andra städer än den egna liksom dagvården inom hela regionen skulle också vara klara gränsöverskridande förbättringar. Städernas beslut att sammanföra dagvården och skolväsendet till självständiga centraler i respektive stad underlättar planeringen och utvecklandet av en tröskelfri vård, skola och omsorg för svenskspråkiga barn och ungdomar.

Vi ser stora förbättringsmöjligheter i förslaget om att planera och organisera bl.a. den svenskspråkiga missbrukarvården, barn och ungdomspsykiatriska vården och barnskyddet gemensamt för hela huvudstadsregionen. Vården för de nyss nämnda grupperna är idag splittrad på små enheter, osynlig eller saknas helt och hållet.

Arbetsgruppen för utbildningsfrågor har också föreslagit flera positiva åtgärder för den svenskspråkiga sektorn; allt från anskaffningen av en biblioteksbuss med svenskspråkig litteratur till ett ökat samarbete inom andra stadiets utbildning.

Svenska folkpartiet i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla anser att en förutsättning för att samarbetet också i fortsättningen skall fungera bra är att besluten som berör oss alla görs i demokratisk ordning. Vi ser fram emot följande skede i processen, d.v.s. förverkligandet av de beslut vi idag skall godkänna i respektive fullmäktige.

Christina Gestrin
Gruppanförande på huvudstadsregionens gemensamma möte 10.6.2008

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15