Gestrin: Huvudstadsregionens samarbete

11.06.2008 kl. 15:59
Huvudstadsregionens samarbete har utfallit väl

För lite mera än två år sedan undertecknades samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen. En omfattande plan för samarbetsprojekt och 14 arbetsgrupper tillsattes för att på kort tid uppgöra konkreta förslag för ett utökat samarbete i huvudstadsregionen.

Samtidigt beslöt vi att under våren 2008 utvärdera de genomförda samarbetsprojekten och att i samband med det bedömma på vilket sätt arbetet skall gå vidare. 

Sfp:s fullmäktigegrupper i Helsingfors, Esbo,Vanda och Grankulla är idag nöjda över de resultat man hittills uppnått inom ramen för huvudstadsregionens samarbete. Jag vågar påstå att resultatet av samarbetet hittills varit t.o.m. framgångsrikare än vad vi hade förväntat oss. Vi är glada över att alla de arbetsgrupper som tillsattes, idag alla kan peka på resultat och att städernas ledning, både den politiska och tjänstemännen, med fast hand sett till att tidtabellerna har efterföljts. Vi stöder också konklusionen om att samarbetet har utfallit väl och planenligt. 

Slutledningen är den rätta; det finns inte något behov av att starta en utredning över en sammanslagning av städerna.

Vi stöder förslaget om att under höstens lopp utarbeta ett förnyat samarbetsavtal mellan huvudstadsregionens städer. Ett nytt avtal är aktuellt bl.a. för att många strukturer inom regionen kommer att förändras, som en följd av de beslut vi redan kommit överens om inom huvudstadsregionen.

Jag vill understryka att vi i Sfp står fast vid vår tidigare ståndpunkt att det inte finns något behov av att slå samman städerna, men jag vill samtidigt betona att vi ställer oss mycket postiva till ett utökat och fördjupat och gränslöst samarbete mellan städerna. Villkoret är att samarbetet innebär en förbättrad servicenivå för invånarna i alla de berörda städerna och att samarbetet sker på frivillig grund. En ovärderligt viktig sak i allt detta är att bevara och förstärka närdemokratin, d.v.s. invånarnas möjligheter att delta och påverka utvecklingen i sin egen stad.

Vi ställer oss också positivt till det ökade samarbetet med kommunerna inom Helsingfors regionen. Ett samarbete som bygger på positiva initiativ där kommunernas lagstadgade självbestämmanderätt respekteras är den samarbets- och utvecklingsmodell vi inom Svenska folkpartiet vill arbeta för. Vi tar starkt avstånd från förslag eller tankegångar om en starkare statlig centralstyrning i markplaneringen och markanvändningen för Helsingfors regionen eller huvudstadsregionen.

Eftersom taltiden är begränsad skall jag nu gå över till att närmare granska de resultat man hittills nått inom ramen för grupp nr 14:s mandat. Grupp nr 14 behandlade specifikt den svenska servicen i huvudstadsregionen.

Vi är glada över att den svenskspråkiga servicen fått särskild uppmärksamhet i arbetet hittills och att alla städer varit eniga om att ett utökat samarbete kan erbjuda nya möjligheter att stärka och förbättra servicen för de 64 000 svenskspråkiga som bor här i huvudstadsregionen.

Idag tar vi ställning till ett antal förslag som innebär en förbättrad koordinering av den svenska servicen och svenskspråkiga tjänster och underlättar invånarnas möjligheter att ta till sig av serviceutbudet. Målet är att skapa en enhetlig samservicetjänst som också på svenska betjänar kommuninvånarna per telefon, i samservicepunkter och på Internet. Möjligheterna att anlita hälsocentraler i andra städer än den egna liksom dagvården inom hela regionen skulle också vara klara gränsöverskridande förbättringar. Städernas beslut att sammanföra dagvården och skolväsendet till självständiga centraler i respektive stad underlättar planeringen och utvecklandet av en tröskelfri vård, skola och omsorg för svenskspråkiga barn och ungdomar.

Vi ser stora förbättringsmöjligheter i förslaget om att planera och organisera bl.a. den svenskspråkiga missbrukarvården, barn och ungdomspsykiatriska vården och barnskyddet gemensamt för hela huvudstadsregionen. Vården för de nyss nämnda grupperna är idag splittrad på små enheter, osynlig eller saknas helt och hållet.

Arbetsgruppen för utbildningsfrågor har också föreslagit flera positiva åtgärder för den svenskspråkiga sektorn; allt från anskaffningen av en biblioteksbuss med svenskspråkig litteratur till ett ökat samarbete inom andra stadiets utbildning.

Svenska folkpartiet i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla anser att en förutsättning för att samarbetet också i fortsättningen skall fungera bra är att besluten som berör oss alla görs i demokratisk ordning. Vi ser fram emot följande skede i processen, d.v.s. förverkligandet av de beslut vi idag skall godkänna i respektive fullmäktige.

Christina Gestrin
Gruppanförande på huvudstadsregionens gemensamma möte 10.6.2008

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 13.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna
13.04.2010 kl. 16:25

Gruppanförande 8.4

Gruppanförande i responsdebatten om regeringens redogörelse om läget i Afganistan och Finlands deltagande i ISAF-operationen
09.04.2010 kl. 09:25

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05