Henriksson: Båtregistret och böter

12.06.2008 kl. 10:03
Min första riksdagskolumn i ÖT får handla om båtar, eller rättare sagt båtregistret. Så här inför midsommar, då båtsäsongen är som hetast har jag insett att vi också i vår familj har något ogjort.

Det är ju nämligen så att vid det här laget borde alla båtägare känna till att vi fått ett nytt system för registrering av båtar. För en tid sedan ingick en artikel i ÖT som förtjänstfullt lyfte upp saken. Under veckan råkade jag träffa vår lokala häradsskrivare, och förstod att det varit full rusning vid magistraten de senaste dagarna då folk kommit för att få sina båtar omregistrerade. Se där vad tidningen kan åstadkomma genom upplysande journalistik!

Många har varit kritiska till den nya lagen. Också jag har hört till dem som inte förstått varför den förra riksdagen inte kunde få till stånd en lagändring som automatiskt hade överfört alla tidigare registrerade båtar till det nya registret. Men nu har jag fått en förklaring, som jag är beredd att godta. Det lär nämligen ha varit så, att ägarnas socialskyddssignum inte funnits registrerat i det tidigare båtregistret. Eftersom mänskor har en tendens att flytta och eftersom det dessutom finns ett flertal personer med samma namn i vårt land, har det i praktiken varit omöjligt att säga exakt vilken Antti Virtanen eller Anna Andersson som är båtens verkliga ägare.

Därför måste nu alla, också de som haft sin båt registrerad enligt konstens alla regler, registrera om sina båtar i det nya registret, och då antecknas ägaren med personbeteckning. Det här sker kostnadsfritt ännu till utgången av september månad detta år. Därefter uppbärs en avgift på 27 €. Nya båtar skall naturligtvis anmälas omedelbart till registret och för dem uppbärs registreringsavgift. Vill man ha ett laminerat registerbevis kostar det lite extra.

Det är bra att vi får ett mera tillförlitligt båtregister. I praktiken ger det ett bättre skydd för t.ex. köparen av en begagnad båt, att verkligen kunna vara säker på att det är rätt ägare som säljer. Däremot har jag inte förstått varför inte båtens och motorns årsmodell automatiskt hör till de uppgifter som antecknas på registerutdraget. Till den här delen borde man ännu få till stånd en ändring. Det är ju alldeles uppenbart att det är just den informationen förutom infon om rätt ägare, som är det centrala med hela registerutdraget. På samma sätt som då det gäller bilregisterutdraget.

Vad händer då om man inte registrerar sin nya båt eller undviker att registrera om den gamla inom utsatt tid? Jo, enligt dagens bestämmelser skall man då dömas till böter. I tidningarna har vi fått läsa att sjöbevakningen borde skriva ut 6 dagsböter för detta "brott". Det är klart att vi inte kan anse att böter skall vara den rätta påföljden om man gör sig skyldig till en försummelse som denna. Det står helt enkelt inte i proportion till förseelsens art. Därför kommer riksdagen nu att göra en lagändring till den här delen. Istället för böter skall man få en ordningsbot på 35 € ifall man brutit mot registreringsbestämmelserna. Målet är att vi skall få det nya lagförslaget klart före midsommar. Nästa vecka är jag med och behandlar det i lagutskottet.

Nu blir det uppehåll med mina kolumner till augusti. Jag önskar alla läsare en skön sommar. Njut av havet, naturen och semestern. Visst är Finland vackert!

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00