Henriksson: Båtregistret och böter

12.06.2008 kl. 10:03
Min första riksdagskolumn i ÖT får handla om båtar, eller rättare sagt båtregistret. Så här inför midsommar, då båtsäsongen är som hetast har jag insett att vi också i vår familj har något ogjort.

Det är ju nämligen så att vid det här laget borde alla båtägare känna till att vi fått ett nytt system för registrering av båtar. För en tid sedan ingick en artikel i ÖT som förtjänstfullt lyfte upp saken. Under veckan råkade jag träffa vår lokala häradsskrivare, och förstod att det varit full rusning vid magistraten de senaste dagarna då folk kommit för att få sina båtar omregistrerade. Se där vad tidningen kan åstadkomma genom upplysande journalistik!

Många har varit kritiska till den nya lagen. Också jag har hört till dem som inte förstått varför den förra riksdagen inte kunde få till stånd en lagändring som automatiskt hade överfört alla tidigare registrerade båtar till det nya registret. Men nu har jag fått en förklaring, som jag är beredd att godta. Det lär nämligen ha varit så, att ägarnas socialskyddssignum inte funnits registrerat i det tidigare båtregistret. Eftersom mänskor har en tendens att flytta och eftersom det dessutom finns ett flertal personer med samma namn i vårt land, har det i praktiken varit omöjligt att säga exakt vilken Antti Virtanen eller Anna Andersson som är båtens verkliga ägare.

Därför måste nu alla, också de som haft sin båt registrerad enligt konstens alla regler, registrera om sina båtar i det nya registret, och då antecknas ägaren med personbeteckning. Det här sker kostnadsfritt ännu till utgången av september månad detta år. Därefter uppbärs en avgift på 27 €. Nya båtar skall naturligtvis anmälas omedelbart till registret och för dem uppbärs registreringsavgift. Vill man ha ett laminerat registerbevis kostar det lite extra.

Det är bra att vi får ett mera tillförlitligt båtregister. I praktiken ger det ett bättre skydd för t.ex. köparen av en begagnad båt, att verkligen kunna vara säker på att det är rätt ägare som säljer. Däremot har jag inte förstått varför inte båtens och motorns årsmodell automatiskt hör till de uppgifter som antecknas på registerutdraget. Till den här delen borde man ännu få till stånd en ändring. Det är ju alldeles uppenbart att det är just den informationen förutom infon om rätt ägare, som är det centrala med hela registerutdraget. På samma sätt som då det gäller bilregisterutdraget.

Vad händer då om man inte registrerar sin nya båt eller undviker att registrera om den gamla inom utsatt tid? Jo, enligt dagens bestämmelser skall man då dömas till böter. I tidningarna har vi fått läsa att sjöbevakningen borde skriva ut 6 dagsböter för detta "brott". Det är klart att vi inte kan anse att böter skall vara den rätta påföljden om man gör sig skyldig till en försummelse som denna. Det står helt enkelt inte i proportion till förseelsens art. Därför kommer riksdagen nu att göra en lagändring till den här delen. Istället för böter skall man få en ordningsbot på 35 € ifall man brutit mot registreringsbestämmelserna. Målet är att vi skall få det nya lagförslaget klart före midsommar. Nästa vecka är jag med och behandlar det i lagutskottet.

Nu blir det uppehåll med mina kolumner till augusti. Jag önskar alla läsare en skön sommar. Njut av havet, naturen och semestern. Visst är Finland vackert!

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00