Henriksson: Båtregistret och böter

12.06.2008 kl. 10:03
Min första riksdagskolumn i ÖT får handla om båtar, eller rättare sagt båtregistret. Så här inför midsommar, då båtsäsongen är som hetast har jag insett att vi också i vår familj har något ogjort.

Det är ju nämligen så att vid det här laget borde alla båtägare känna till att vi fått ett nytt system för registrering av båtar. För en tid sedan ingick en artikel i ÖT som förtjänstfullt lyfte upp saken. Under veckan råkade jag träffa vår lokala häradsskrivare, och förstod att det varit full rusning vid magistraten de senaste dagarna då folk kommit för att få sina båtar omregistrerade. Se där vad tidningen kan åstadkomma genom upplysande journalistik!

Många har varit kritiska till den nya lagen. Också jag har hört till dem som inte förstått varför den förra riksdagen inte kunde få till stånd en lagändring som automatiskt hade överfört alla tidigare registrerade båtar till det nya registret. Men nu har jag fått en förklaring, som jag är beredd att godta. Det lär nämligen ha varit så, att ägarnas socialskyddssignum inte funnits registrerat i det tidigare båtregistret. Eftersom mänskor har en tendens att flytta och eftersom det dessutom finns ett flertal personer med samma namn i vårt land, har det i praktiken varit omöjligt att säga exakt vilken Antti Virtanen eller Anna Andersson som är båtens verkliga ägare.

Därför måste nu alla, också de som haft sin båt registrerad enligt konstens alla regler, registrera om sina båtar i det nya registret, och då antecknas ägaren med personbeteckning. Det här sker kostnadsfritt ännu till utgången av september månad detta år. Därefter uppbärs en avgift på 27 €. Nya båtar skall naturligtvis anmälas omedelbart till registret och för dem uppbärs registreringsavgift. Vill man ha ett laminerat registerbevis kostar det lite extra.

Det är bra att vi får ett mera tillförlitligt båtregister. I praktiken ger det ett bättre skydd för t.ex. köparen av en begagnad båt, att verkligen kunna vara säker på att det är rätt ägare som säljer. Däremot har jag inte förstått varför inte båtens och motorns årsmodell automatiskt hör till de uppgifter som antecknas på registerutdraget. Till den här delen borde man ännu få till stånd en ändring. Det är ju alldeles uppenbart att det är just den informationen förutom infon om rätt ägare, som är det centrala med hela registerutdraget. På samma sätt som då det gäller bilregisterutdraget.

Vad händer då om man inte registrerar sin nya båt eller undviker att registrera om den gamla inom utsatt tid? Jo, enligt dagens bestämmelser skall man då dömas till böter. I tidningarna har vi fått läsa att sjöbevakningen borde skriva ut 6 dagsböter för detta "brott". Det är klart att vi inte kan anse att böter skall vara den rätta påföljden om man gör sig skyldig till en försummelse som denna. Det står helt enkelt inte i proportion till förseelsens art. Därför kommer riksdagen nu att göra en lagändring till den här delen. Istället för böter skall man få en ordningsbot på 35 € ifall man brutit mot registreringsbestämmelserna. Målet är att vi skall få det nya lagförslaget klart före midsommar. Nästa vecka är jag med och behandlar det i lagutskottet.

Nu blir det uppehåll med mina kolumner till augusti. Jag önskar alla läsare en skön sommar. Njut av havet, naturen och semestern. Visst är Finland vackert!

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00