Anförande om lotterilagen

09.09.2008 kl. 15:25

Ärade herr talman! Lagstiftningsbehörigheten i Finland är delad i fråga om lotterilagstiftningen. I riket beviljas tillstånd för anordnande av spel i enlighet med den lag som nu föreslås bli ändrad. Landskapet Åland har egen lagstiftning och egen tillståndsgivning. Inkomsterna går i båda fallen till samhällsnyttiga ändamål. Både Åland och riket har som mål att förhindra oegentligheter och brott samt minska de sociala problem som spelandet orsakar.
Både riket och Åland har hittills ansett att monopolsystemet är det bästa sättet för att nå dessa mål. Det gränslösa samhälle som verksamheten verkar inom sedan internet togs i bruk har gjort att flera länder gått över till att i stället införa licenssystem som genererar lika stora inkomster genom skatteintäkter.

För min del anser jag att Finland borde överväga en sådan modell, eftersom den är en naturlig följd av utvecklingen och erfarenheten visar att de nationella bolagen klarar sig bra i en sådan konkurrens. Vi använder alla Nokia-telefoner fast det finns billigare alternativ från andra länder, eftersom vi vet att det är ett pålitligt märke.

För att effektivera förebyggandet av sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel föreslås i propositionen något så drastiskt som att i den finska rättsordningen ändra hela marknadsföringsbegreppet så, att det får en helt annan betydelse än för närvarande och troligen helt annan än i andra lagar. De exakta konsekvenserna är inte utredda och svåra att förutse. Vidare ska inrikesministeriet få möjlighet att genast ingripa och förbjuda marknadsföring samt utdöma vite.

Enligt min mening finns det inte tillräckliga skäl för att på det här sättet kringgå en normal domstolsbehandling som ger den rättssäkerhet medborgarna i en rättsstat har rätt att kräva. Det kommer att bli omöjligt att på förhand avgöra vad som är tillåten och vad som inte är tillåten marknadsföring av olika produkter och tjänster.

I propositionen förs ett resonemang kring frågan om grundlagsenligheten. Det finns enligt min mening all orsak att ifrågasätta om inte lagen borde antas i grundlagsenlig ordning, om den alls ska antas, då det nya marknadsföringsbegreppet som ska gälla både marknadsföring av tillåtna och otillåtna penningspel klart rör yttrandefriheten. Det är viktigt att saken på bland annat denna punkt får en omsorgsfull behandling i grundlagsutskottet.

Trots att propositionen kommer att ha helt andra verkningar för bolag med tillstånd enligt åländsk lag och således i enlighet med Finlands rättssystem med en delad lagstiftningsbehörighet än för utländska bolag har propositionen inte varit på remiss till Åland, vilket är helt i strid med 28 § 2 mom. i självstyrelselagen.

Det finns ingen anledning att skynda på lagförslaget. I stället vore det viktigt att överväga möjligheten till andra lösningar som skulle ge samma resultat i fråga om de sociala problemen, lika stora om inte större inkomster för staten och tilltron till Finlands rättssystem skulle kvarstå. Låt oss därför avvakta och se vad övriga EU-länder gör så att vi håller jämna steg med utvecklingen.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35