I riksdagen väntar den trafikpolitiska redogörelsen på att få sitt slutliga godkännande. Med tanke på den allmänna utvecklingen, konkurrensförmågan, den regionala utvecklingen och balansen behövs återkommande trafikpolitiska redogörelser. Välfungerande trafikleder och kommunikationer ska ses som ytterst viktiga i infrastrukturen. Den stora utmaningen är att kunna hålla de viktigaste trafiklederna i gott skick och samtidigt utveckla trafiknätet ytterligare i takt med tidens krav. Då är nyttan störst.
Konkurrensen på den inhemska transportmarknaden har ökat i takt med utvidgandet av EU. Detta skapar stora utmaningar för de inhemska transportföretagen och de bör därför tillägnas större uppmärksamhet. Det ligger i Finlands intresse att de klarar sig i konkurrensen med utländska företag, både i inrikes- och utrikestrafiken.
Klimatförändringen ställer hårda krav på regeringen och riksdagen. För att klara av utmaningarna måste orsakerna till förändringarna beaktas på alla områden, speciellt i kommunikationerna och infrastrukturen. I annat fall skjuts problemen upp och ökar kostnaderna. I EU:s energi- och klimatpaket ställs mycket hårda krav på trafiksektorn. 2020 får koldioxidutsläppen vara högst 10,9
miljoner ton jämfört med 13 miljoner för närvarande. Om utvecklingen fortsätter i nuvarande riktning kommer utsläppen att öka med nästan en miljon ton under ifrågavarande period.
Situationen är alltså mycket krävande och det gäller att hitta en helhetslösning som passar trafiksektorn och infrastrukturen och som samtidigt är miljövänlig. Som det konstateras i betänkandet, minskar en smidig trafik redan i sig utsläppen. Trafiklederna ska planeras så att trafikstockningar kan undvikas. Detta är också affärsekonomisk lönsamt.
En annan viktig aspekt är utvecklandet av kollektivtrafiken. Den negativa trenden bör brytas, annars leder det minskade passagerarantalet och de höga bränslepriserna till en ond cirkel. Att använda buss- eller tågtrafiken måste bli ett attraktivare alternativ än det är idag, där man allt som oftast använder egen bil. Det är positivt att man i redogörelsen betonar utvecklandet
av kollektivtrafiken, bland annat genom skattelättnader. Det gynnar både miljön och trafiksektorn.
Preliminärt har regeringen dock föreslagit, att statsandelarna för regionbiljetter i städer skärs ned med två miljoner och statsandelarna för köp av regionala och lokala trafiktjänster med en miljon jämfört med pågående år. Riksdagen måste höja dessa anslag, som man också tidigare har gjort.
Anslagen för basvägnätet är för små. För lite pengar har varit ett återkommande problem de senaste åren, både vad vägnätet och järnvägarna beträffar. Man har inte ens beräknat de höjda kostnaderna! På många håll blir trafiklederna i allt sämre skick ökar och investeringsbehoven.
Den tvärgåendetrafiken är dåligt utvecklad i vårt land. Trafiklederna och trafikförbindelserna fungerar ensidigt i nord-sydlig riktning. Mera än vad som gagnar landet - och kontakten mellan olika landsdelar. Här behövs det målmedvetna förbättringar utöver vad som föreslås i den trafikpolitisk redogörelsen.
Det är mycket positivt att elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki tack vare hårt arbete fick grönt ljus. Järnvägen skall ses som en del av en "väg" mellan Ryssland och Atlanten. Färjtrafiken mellan Vasa och Umeå utgör en annan del. I det här sammanhanget är det viktigt att även riksväg 18 mellan Vasa-Jyväskylä och österut förbättras. Jag är övertygad om att det finns
stora transportbehov - och en betydande nytta att hämta i en sådan tvärgående trafik.
Vi vet med stor säkerhet att godstrafiken mellan Vasa och Umeå i båda riktningarna kommer att växa avsevärt. Statens stöd till den viktiga kvarkentrafiken skall även ses i den här belysningen. Växande godstransporter skall göra färjtrafiken lönsam utan årligt statsstöd.
Trafiken över Kvarken betjänar även transporter söderut ut i Europa. En framtida vision för denna trafik är en fast förbindelse i form av en kombination med väg-bro-tunnel-arrangemang. Kostnaderna har uppskattats till 2, 3 - 2,5 miljarder euro. Visionen kan verka utopistiska i dag - men nödvändigtvis inte i framtiden.
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
