Anförande om statsbudgeten för 2009

17.09.2008 kl. 15:25

Ärade herr talman! Vi har i remissdebatten hört om de stora utmaningar, ja, rentav hot, landets ekonomi står inför. Osäkerheten på världsmarknaden undgår ingen i dagens globaliserade värld. De svårigheter vår träindustri står inför, och då särskilt de orter som berörs av kriserna, måste få all uppmärksamhet. Regeringen har för avsikt att vidta snabba åtgärder och det är viktigt.
Det tog något längre innan den svåra nedgången i sjöfartsnäringen åtgärdades. Den har särskilt drabbat Åland, ett litet samhälle där sjöfarten har samma betydelse som träindustrin för Finland. Därför är det med desto större tillfredsställelse jag noterar att effektiva åtgärder nu vidtas. Betydelsen av åtgärderna för sysselsättningen i små skärgårdskommuner kan inte nog understrykas. Det är ytterst viktigt att den finska sjöfarten kan verka på samma villkor som i omkringliggande länder.

Det vi nu ser i budgeten är ett infriandet av de löften som avgavs i regeringsprogrammet. Regeringen föreslår att de källskatteskyldiga ombordanställda på passagerarfartyg under finsk och åländsk flagg inryms under samma stödarrangemang som gällt för den finländska sjöpersonalens arbetskraftskostnader. Tack vare detta förslag försvinner den diskriminering som funnits mellan sjöanställda från Finland och sjöanställda från andra EU/EES-länder.

Vidare föreslår regeringen att stöd ska beviljas för byte av bemanning även på lastfartyg i ö- och kustcabotagetrafik, vilket gör att de får samma förutsättningar att konkurrera på lika villkor som lastfartyg i utrikesfart.

Den tredje konkurrensutjämnade åtgärden rör finländska fartyg som opererar på den internationella marknaden och inte anlöper finska hamnar. På dessa fartyg tillämpas en avlösning som innebär sex veckors arbete och sex veckors ledighet, vilket är sällan förekommande på utländska fartyg. En merkostnad uppstår när besättningen regelbundet ska bytas ut i utländska hamnar och transporteras hem. För att avhjälpa denna konkurrenssnedvridning förslår regeringen att 50 procent av kostnaderna för besättningsbytena ska stödjas.

Den följande stora frågan för sjöfarten, där jag likaså väntar på en europeisering av Finlands sjöfartspolitik, gäller en totalrevidering av tonnageskattelagen. Jag vet att en beredning pågår vid finansministeriet och nu måste det politiska budskapet gå fram så att näringen får en användbar tonnageskattelag i stället för den nuvarande som varit helt obrukbar. Det förväntas en möjlighet för både last- och passagerarfartygsrederier att gå in i en ny tonnageskatteregim så utformad att den gynnar en förnyelse och expansion av vår handelsflotta. Vår handelsflottas genomsnittsålder tillhör EU:s högsta. Alla de EU-länder som infört fungerande tonnageskatteregimer har upplevt en expansion av sina handelsflottor. Jag hoppas att Finland nu som en av de sista av EU:s sjöfartstater tar de nödvändiga stegen för att möta våra rederiers behov.

Om passagerarfartygen inte fullt ut kommer att kunna omfattas av tonnageskattelagen förutsätter jag att den saken klaras av genom en ändring av näringsskattelagen så att samma villkor som gäller för fartyg under till exempel dansk flagg, och som accepteras av EU, kan tilllämpas även på finska fartyg. Finland är geopolitiskt en ö som behöver all sin sjöfart.

Ärade herr talman! Från sjöfarten direkt över till Finlands bistånd. Finland har förbundit sig till Europeiska rådets beslut om en miniminivå om 0,51 procent av bruttonationalprodukten i bistånd senast 2010 och 0,7 procent 2015. Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att hålla de löften som getts. Regeringen är nog tvungen att återkomma till denna fråga i höstens budgetförhandling. Regeringsprogrammet förpliktar. Vi är skyldiga att också i handling visa mera solidaritet med de fattiga länderna.

Finland har ett anseende i världen genom de insatser som gjorts för världsfreden. Ett institut för utbildning av civila krishanterare har inrättats i Kuopio. Krishanteringen är en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, och genom den främjas Finlands utrikespolitiska mål och förbättras Finlands egen säkerhet. För att tillse att den nödvändiga flexibiliteten finns, så att resurserna står till förfogande för utrikesministeriet när de som bäst behövs, kommer jag att föreslå ytterligare medel i en budgetmotion.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35