Anförande om statsbudgeten för 2009

17.09.2008 kl. 15:25

Ärade herr talman! Vi har i remissdebatten hört om de stora utmaningar, ja, rentav hot, landets ekonomi står inför. Osäkerheten på världsmarknaden undgår ingen i dagens globaliserade värld. De svårigheter vår träindustri står inför, och då särskilt de orter som berörs av kriserna, måste få all uppmärksamhet. Regeringen har för avsikt att vidta snabba åtgärder och det är viktigt.
Det tog något längre innan den svåra nedgången i sjöfartsnäringen åtgärdades. Den har särskilt drabbat Åland, ett litet samhälle där sjöfarten har samma betydelse som träindustrin för Finland. Därför är det med desto större tillfredsställelse jag noterar att effektiva åtgärder nu vidtas. Betydelsen av åtgärderna för sysselsättningen i små skärgårdskommuner kan inte nog understrykas. Det är ytterst viktigt att den finska sjöfarten kan verka på samma villkor som i omkringliggande länder.

Det vi nu ser i budgeten är ett infriandet av de löften som avgavs i regeringsprogrammet. Regeringen föreslår att de källskatteskyldiga ombordanställda på passagerarfartyg under finsk och åländsk flagg inryms under samma stödarrangemang som gällt för den finländska sjöpersonalens arbetskraftskostnader. Tack vare detta förslag försvinner den diskriminering som funnits mellan sjöanställda från Finland och sjöanställda från andra EU/EES-länder.

Vidare föreslår regeringen att stöd ska beviljas för byte av bemanning även på lastfartyg i ö- och kustcabotagetrafik, vilket gör att de får samma förutsättningar att konkurrera på lika villkor som lastfartyg i utrikesfart.

Den tredje konkurrensutjämnade åtgärden rör finländska fartyg som opererar på den internationella marknaden och inte anlöper finska hamnar. På dessa fartyg tillämpas en avlösning som innebär sex veckors arbete och sex veckors ledighet, vilket är sällan förekommande på utländska fartyg. En merkostnad uppstår när besättningen regelbundet ska bytas ut i utländska hamnar och transporteras hem. För att avhjälpa denna konkurrenssnedvridning förslår regeringen att 50 procent av kostnaderna för besättningsbytena ska stödjas.

Den följande stora frågan för sjöfarten, där jag likaså väntar på en europeisering av Finlands sjöfartspolitik, gäller en totalrevidering av tonnageskattelagen. Jag vet att en beredning pågår vid finansministeriet och nu måste det politiska budskapet gå fram så att näringen får en användbar tonnageskattelag i stället för den nuvarande som varit helt obrukbar. Det förväntas en möjlighet för både last- och passagerarfartygsrederier att gå in i en ny tonnageskatteregim så utformad att den gynnar en förnyelse och expansion av vår handelsflotta. Vår handelsflottas genomsnittsålder tillhör EU:s högsta. Alla de EU-länder som infört fungerande tonnageskatteregimer har upplevt en expansion av sina handelsflottor. Jag hoppas att Finland nu som en av de sista av EU:s sjöfartstater tar de nödvändiga stegen för att möta våra rederiers behov.

Om passagerarfartygen inte fullt ut kommer att kunna omfattas av tonnageskattelagen förutsätter jag att den saken klaras av genom en ändring av näringsskattelagen så att samma villkor som gäller för fartyg under till exempel dansk flagg, och som accepteras av EU, kan tilllämpas även på finska fartyg. Finland är geopolitiskt en ö som behöver all sin sjöfart.

Ärade herr talman! Från sjöfarten direkt över till Finlands bistånd. Finland har förbundit sig till Europeiska rådets beslut om en miniminivå om 0,51 procent av bruttonationalprodukten i bistånd senast 2010 och 0,7 procent 2015. Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att hålla de löften som getts. Regeringen är nog tvungen att återkomma till denna fråga i höstens budgetförhandling. Regeringsprogrammet förpliktar. Vi är skyldiga att också i handling visa mera solidaritet med de fattiga länderna.

Finland har ett anseende i världen genom de insatser som gjorts för världsfreden. Ett institut för utbildning av civila krishanterare har inrättats i Kuopio. Krishanteringen är en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, och genom den främjas Finlands utrikespolitiska mål och förbättras Finlands egen säkerhet. För att tillse att den nödvändiga flexibiliteten finns, så att resurserna står till förfogande för utrikesministeriet när de som bäst behövs, kommer jag att föreslå ytterligare medel i en budgetmotion.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00