Nylund: Skolmaten - också en del av välmåendet

29.09.2008 kl. 10:46

Senaste tisdag tystnade Finland för andra gången på en mycket kort tid efter en skolskjutning, denna gång ännu närmare oss och på en relativt liten ort. Hela landet sörjer och tankarna går i första hand till offrens och gärningsmannens anhöriga. Alla frågar sig vilka mekanismer i samhället som leder till att en ung man inte finner någon annan utväg ur sin smärta än att beröva oskyldiga livet och slutligen ta sitt eget liv. Det finns inga enkla svar och garanterat inga enkla lösningar, men att någonting är fel när samhället inte lyckas identifiera ungdomars problem innan konsekvenserna är oåterkalleliga måste leda till förändringar.

Jag sitter, lika lite som någon annan, inne med några lösningsmodeller. Det jag ser är två utvägar, som båda är nödvändiga: En långsiktig som innebär att förebygga och identifiera problemen långt tidigare än nu och en akut där man på alla sätt måste försöka förhindra en upprepning. Båda är nödvändiga och kräver stora ingripanden i vår samhällsstruktur.

Jämfört med skottdramat framstår alla andra politiska frågeställningar lätt som små. Det oaktat tänker jag beröra en fråga som mer eller mindre direkt berör ungas välmående: Skolmaten. Maten är en del av en helhet som är skolelevers välmående och det är en fråga som är lämplig att diskutera nu inför kommunalvalet.

Skolbespisningen är en viktig del av undervisningen, fostran och omsorgen i skolan. Den är central för folkhälsan och rätt serverad är den en njutning som ökar trivseln i skolan. Under det senaste året har råvarukostnaden per serverad skolmåltid stigit med ungefär 0,10 euro. Finns det inte ett skalafel någonstans i våra prioriteringar då skattemyndigheterna godkänt en skattefri måltidsförmån på upp till 8,70 euro/dag åt fullvuxna män och kvinnor? Kostnaderna för ett växande barns måltid ligger på en tiondedels av en vuxen persons. Skolköksföreståndarnas uppgift har blivit att med ytterst knappa medel tillaga och servera en näringsrik, smaklig och mångsidig måltid, som dessutom skall varieras från dag till dag och från vecka till vecka.

På statligt och EU-håll händer det nu mera än någonsin när det gäller näring och hälsa. I juni 2008 godkändes det första strategipappret någonsin på regeringsnivå som handlar om näring och motion och bland annat tar fasta på att försöka öka konsumtionen av grönsaker och frukt i våra skolor och sporra kommunerna att ge tillräckligt med resurser till bespisningssektorn. Tidigare i år gav Statens näringsdelegation också ut nya rekommendationer för skolbespisningen.

Från EU-kommissionen kommer nu i höst ett förslag om att starta upp ett program för att höja skolelevers konsumtion av frukt och grönsaker. Programmet passar som hand i handske med målsättningarna i regeringens strategidokument. Det kräver dock medfinansiering av medlemsstaterna för att kunna realiseras och för ändamålet lämnade jag i torsdags in en budgetmotion som undertecknats av medlemmarna i Svenska riksdagsgruppen där vi yrkar på att riksdagen anslår medel för att vi ska kunna ta programmet i bruk. Också det ett litet men välkommet steg mot förhöjd folkhälsa.

Slutligen: Kan vi på ett förnuftigt sätt också använda lokalproducerade livsmedel i våra storkök så innebär det förstås ett tilläggsvärde. Det innebär färskhet och mindre spill, det innebär rena och tillsatsfria produkter. Det kan innebära bättre smakupplevelser och bättre kunskap om produkten när man känner producenten. Ökad användning av lokalproducerat ökar kommunens och regionens skatteintäkter och leder till kortare transportsträcker som är viktigt när bränslepriserna stiger och Finland har förbundit sig till att minska utsläppen av växthusgaser. Livet går vidare även efter tragedier som den i tisdags. Stora satsningar kommer att sättas på att analysera varför det hände och hur vi kan förhindra att det upprepas. Också små, små saker som att äta tillsammans bidrar till en bättre vardag. Maten är så mycket mera än bara euro och cent, och maten har en klart större betydelse än att hålla oss vid liv. Mat är kultur, njutning och ett avbrott i skoldagen som bidrar till att eleverna ska orka och må bra.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00