Nylund: Skolmaten - också en del av välmåendet

29.09.2008 kl. 10:46

Senaste tisdag tystnade Finland för andra gången på en mycket kort tid efter en skolskjutning, denna gång ännu närmare oss och på en relativt liten ort. Hela landet sörjer och tankarna går i första hand till offrens och gärningsmannens anhöriga. Alla frågar sig vilka mekanismer i samhället som leder till att en ung man inte finner någon annan utväg ur sin smärta än att beröva oskyldiga livet och slutligen ta sitt eget liv. Det finns inga enkla svar och garanterat inga enkla lösningar, men att någonting är fel när samhället inte lyckas identifiera ungdomars problem innan konsekvenserna är oåterkalleliga måste leda till förändringar.

Jag sitter, lika lite som någon annan, inne med några lösningsmodeller. Det jag ser är två utvägar, som båda är nödvändiga: En långsiktig som innebär att förebygga och identifiera problemen långt tidigare än nu och en akut där man på alla sätt måste försöka förhindra en upprepning. Båda är nödvändiga och kräver stora ingripanden i vår samhällsstruktur.

Jämfört med skottdramat framstår alla andra politiska frågeställningar lätt som små. Det oaktat tänker jag beröra en fråga som mer eller mindre direkt berör ungas välmående: Skolmaten. Maten är en del av en helhet som är skolelevers välmående och det är en fråga som är lämplig att diskutera nu inför kommunalvalet.

Skolbespisningen är en viktig del av undervisningen, fostran och omsorgen i skolan. Den är central för folkhälsan och rätt serverad är den en njutning som ökar trivseln i skolan. Under det senaste året har råvarukostnaden per serverad skolmåltid stigit med ungefär 0,10 euro. Finns det inte ett skalafel någonstans i våra prioriteringar då skattemyndigheterna godkänt en skattefri måltidsförmån på upp till 8,70 euro/dag åt fullvuxna män och kvinnor? Kostnaderna för ett växande barns måltid ligger på en tiondedels av en vuxen persons. Skolköksföreståndarnas uppgift har blivit att med ytterst knappa medel tillaga och servera en näringsrik, smaklig och mångsidig måltid, som dessutom skall varieras från dag till dag och från vecka till vecka.

På statligt och EU-håll händer det nu mera än någonsin när det gäller näring och hälsa. I juni 2008 godkändes det första strategipappret någonsin på regeringsnivå som handlar om näring och motion och bland annat tar fasta på att försöka öka konsumtionen av grönsaker och frukt i våra skolor och sporra kommunerna att ge tillräckligt med resurser till bespisningssektorn. Tidigare i år gav Statens näringsdelegation också ut nya rekommendationer för skolbespisningen.

Från EU-kommissionen kommer nu i höst ett förslag om att starta upp ett program för att höja skolelevers konsumtion av frukt och grönsaker. Programmet passar som hand i handske med målsättningarna i regeringens strategidokument. Det kräver dock medfinansiering av medlemsstaterna för att kunna realiseras och för ändamålet lämnade jag i torsdags in en budgetmotion som undertecknats av medlemmarna i Svenska riksdagsgruppen där vi yrkar på att riksdagen anslår medel för att vi ska kunna ta programmet i bruk. Också det ett litet men välkommet steg mot förhöjd folkhälsa.

Slutligen: Kan vi på ett förnuftigt sätt också använda lokalproducerade livsmedel i våra storkök så innebär det förstås ett tilläggsvärde. Det innebär färskhet och mindre spill, det innebär rena och tillsatsfria produkter. Det kan innebära bättre smakupplevelser och bättre kunskap om produkten när man känner producenten. Ökad användning av lokalproducerat ökar kommunens och regionens skatteintäkter och leder till kortare transportsträcker som är viktigt när bränslepriserna stiger och Finland har förbundit sig till att minska utsläppen av växthusgaser. Livet går vidare även efter tragedier som den i tisdags. Stora satsningar kommer att sättas på att analysera varför det hände och hur vi kan förhindra att det upprepas. Också små, små saker som att äta tillsammans bidrar till en bättre vardag. Maten är så mycket mera än bara euro och cent, och maten har en klart större betydelse än att hålla oss vid liv. Mat är kultur, njutning och ett avbrott i skoldagen som bidrar till att eleverna ska orka och må bra.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15