Thors: EU måste koordinera sina ståndpunkter

06.10.2008 kl. 15:33

VSB-koordineringen av internationella frågor, IMO i barnskorna jämfört med EU-frågor!

Idag står med mörka bokstäver och mörka moln en nyhet på första sidan i Helsingin Sanomat, att internationella sjöfartsorganisationens kommande beslut om svavelhalten i bränslen överraskar de finländska beslutsfattarna.

Det gäller säkert somliga - jag har hört om detta förslag, både från branschen och från miljöorganisationerna. Och det är uppenbart att sjöfarten måste ta sitt ansvar, både när det gäller klimatförändringen och kampen mot försurningen. Tidtabeller kan dock diskuteras och halter likaså.
Östersjön är ett väldigt känsligt område - här skall specialregler gälla.

Det att somliga blivit tagna på säng, illustrerar det jag sagt vid flere seminarier men också i riksdagen. Bla framförde jag som min uppfattning på ett seminarium om globalisering för ca 1 år sedan, att EU måste koordinera sina ståndpunkter i flere internationella organisationer och att Europarparlamentet skall vara också ett forum för den demokratiska kontrollen av dessa ståndpunkter.

Vi har ett gott system för koordinering av vad Finland säger i EU, men i internationella organisationer finns det knappast någon sådan koordinering alls. Undantaget är organisationer där EU också skall ha en ståndpunkt. Jag hävdade som MEP att jag visste bättre än mina finländska kolleger som riksdagsledamöter vad som hände i IMO, och tydligen också bättre än ministrar. Under MEP-tiden hände det att jag ringde till finländska tjänstemännen som var på IMO-möten för att kolla vad Finland skulle säga - det fanns ingen annan form att få reda på det.


Och jag tycker faktiskt att EU skall vara ett ställe där våra åsikter koordineras - liksom att Mepar skall kunna övervaka vad som händer i IMO, WHO, FN.s kommission för Europa mm - för det är väldigt mycket som de facto besluts där och som sedan förs in i direktiv. Samma gäller de facto banksektorn - en underlig, helt icke-transparent Baselkommitté är den som slagit fast sk solvensgränser för banker; dvs hur mycket eget kapital skall man ha i förhållande till utlåningen.
Ingen insyn där heller.

Summar summarum: Det måste skapas bättre regler för hur andra organisationer behandlas i vårt statsmaskineri. Ett sätt kunde vara att de EU -sektioner, som samlar intressenter inom olika områden skulle bilda stommen till denna koordinering.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00