Nordman: Unga ropar på hjälp

07.10.2008 kl. 16:05
Österbottens säkerhetsdagar anordnades för fjärde gången 19-20 september. Vid tillfället konstaterades att opinionsundersökningar visar att finländarna anser säkerhetsfrågorna vara viktiga. Till känslan av otrygghet bidrar terrordåd, stora olyckor och katastrofer, konflikter och krig ut i världen men också händelser i närsamhället.

I mitt tal vid tillfället konstaterade jag att vi lever i stabila förhållanden i jämförelse med vad som gäller på annat håll, men även i vårt land kan nästan vad som helst hända. Jag hänvisade till hemska våldsdåd som unga utfört den senaste tiden. Bland annat tragedin i skolan i Jokela fanns i tankarna. - Detta skall ses som bevis på illamående bland unga och som resultat av att de växer upp utan tillräcklig omsorg. Hemmens roll är den viktigaste med tanke på barnens fostran, men även skolan, där barnen tillbringar så många år, och kamratskapskretsen har en stor uppgift, framhöll jag.

Mot den bakgrunden berömde jag arrangörerna för att de hade valt ungdomen, elever och studerande som en viktig målgrupp för dagarna. Säkerheten och tryggheten i vardagen i framtiden är mycket beroende av deras attityder och insatser.

Tre dagar senare hände det ofattbara igen! Nu i Kauhajoki. En förvirrad ung man beslöt att verkställa sina planer och döda oskyldiga skolkamrater i sin avsky mot samhället. Man brukar tala om ödets ironi. Så kändes det efter samtalen, förslagen till åtgärder och mål för barns och ungdomars hälsa på säkerhetsdagarna.

Vi kommer aldrig att få veta vad som var orsaken till blodsdådet. Orsakerna är säkert flera. Men vuxenvärlden måste fråga sig vad som kunde ha gjorts annorlunda. Och framför allt vad som bör göras annorlunda i fortsättningen. Hur skall liknande hot upptäckas i tid för hjälpande insatser? Efteråt inser vi, att mycket borde ha blivit sagt åt den unga mannen och gjorts för hans hälsa.

Undersökningar visar att det finns mycket illamående bland unga i dag. En central fråga är hur deras bekymmer skall upptäckas i tid. Vuxensamhället måste ta sitt ansvar, lyssna lära och reagera. Det behövs en familjepolitik och ett arbetsliv som beaktar dagens många utmaningar och skolans arbetsvillkor bör uppmärksammas. Vi måste komma bort från överstora klasser, där elevernas behov hamnar i skymundan, satsa mera på stödundervisning och handledning och ge hälsovården resurser och kunnande för förebyggande arbete och hjälp som behövs.
Det måste få kosta!

En mycket stor utmaning i sammanhanget är nöjesvärldens och medias fixering på våld, brott och missbruk. Långtifrån alla unga kan se sakerna och utbudet i sina rätta proportioner och sammanhang. Till det behövs vuxnas hjälp och egen trygghet och styrka.

Bättre sent än aldrig kan man säga om skärpningen av vapenanskaffning. Men det löser inte orsakerna till ungas illamående och destruktiva beteende. Lika litet som kameror och detektorer i skolorna gör det. Barn och unga behöver mera omsorg.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00