Nordman: Unga ropar på hjälp

07.10.2008 kl. 16:05
Österbottens säkerhetsdagar anordnades för fjärde gången 19-20 september. Vid tillfället konstaterades att opinionsundersökningar visar att finländarna anser säkerhetsfrågorna vara viktiga. Till känslan av otrygghet bidrar terrordåd, stora olyckor och katastrofer, konflikter och krig ut i världen men också händelser i närsamhället.

I mitt tal vid tillfället konstaterade jag att vi lever i stabila förhållanden i jämförelse med vad som gäller på annat håll, men även i vårt land kan nästan vad som helst hända. Jag hänvisade till hemska våldsdåd som unga utfört den senaste tiden. Bland annat tragedin i skolan i Jokela fanns i tankarna. - Detta skall ses som bevis på illamående bland unga och som resultat av att de växer upp utan tillräcklig omsorg. Hemmens roll är den viktigaste med tanke på barnens fostran, men även skolan, där barnen tillbringar så många år, och kamratskapskretsen har en stor uppgift, framhöll jag.

Mot den bakgrunden berömde jag arrangörerna för att de hade valt ungdomen, elever och studerande som en viktig målgrupp för dagarna. Säkerheten och tryggheten i vardagen i framtiden är mycket beroende av deras attityder och insatser.

Tre dagar senare hände det ofattbara igen! Nu i Kauhajoki. En förvirrad ung man beslöt att verkställa sina planer och döda oskyldiga skolkamrater i sin avsky mot samhället. Man brukar tala om ödets ironi. Så kändes det efter samtalen, förslagen till åtgärder och mål för barns och ungdomars hälsa på säkerhetsdagarna.

Vi kommer aldrig att få veta vad som var orsaken till blodsdådet. Orsakerna är säkert flera. Men vuxenvärlden måste fråga sig vad som kunde ha gjorts annorlunda. Och framför allt vad som bör göras annorlunda i fortsättningen. Hur skall liknande hot upptäckas i tid för hjälpande insatser? Efteråt inser vi, att mycket borde ha blivit sagt åt den unga mannen och gjorts för hans hälsa.

Undersökningar visar att det finns mycket illamående bland unga i dag. En central fråga är hur deras bekymmer skall upptäckas i tid. Vuxensamhället måste ta sitt ansvar, lyssna lära och reagera. Det behövs en familjepolitik och ett arbetsliv som beaktar dagens många utmaningar och skolans arbetsvillkor bör uppmärksammas. Vi måste komma bort från överstora klasser, där elevernas behov hamnar i skymundan, satsa mera på stödundervisning och handledning och ge hälsovården resurser och kunnande för förebyggande arbete och hjälp som behövs.
Det måste få kosta!

En mycket stor utmaning i sammanhanget är nöjesvärldens och medias fixering på våld, brott och missbruk. Långtifrån alla unga kan se sakerna och utbudet i sina rätta proportioner och sammanhang. Till det behövs vuxnas hjälp och egen trygghet och styrka.

Bättre sent än aldrig kan man säga om skärpningen av vapenanskaffning. Men det löser inte orsakerna till ungas illamående och destruktiva beteende. Lika litet som kameror och detektorer i skolorna gör det. Barn och unga behöver mera omsorg.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05