Österbottens säkerhetsdagar anordnades för fjärde gången 19-20 september. Vid tillfället konstaterades att opinionsundersökningar visar att finländarna anser säkerhetsfrågorna vara viktiga. Till känslan av otrygghet bidrar terrordåd, stora olyckor och katastrofer, konflikter och krig ut i världen men också händelser i närsamhället.
I mitt tal vid tillfället konstaterade jag att vi lever i stabila förhållanden i jämförelse med vad som gäller på annat håll, men även i vårt land kan nästan vad som helst hända. Jag hänvisade till hemska våldsdåd som unga utfört den senaste tiden. Bland annat tragedin i skolan i Jokela fanns i tankarna. - Detta skall ses som bevis på illamående bland unga och som resultat av att de växer upp utan tillräcklig omsorg. Hemmens roll är den viktigaste med tanke på barnens fostran, men även skolan, där barnen tillbringar så många år, och kamratskapskretsen har en stor uppgift, framhöll jag.
Mot den bakgrunden berömde jag arrangörerna för att de hade valt ungdomen, elever och studerande som en viktig målgrupp för dagarna. Säkerheten och tryggheten i vardagen i framtiden är mycket beroende av deras attityder och insatser.
Tre dagar senare hände det ofattbara igen! Nu i Kauhajoki. En förvirrad ung man beslöt att verkställa sina planer och döda oskyldiga skolkamrater i sin avsky mot samhället. Man brukar tala om ödets ironi. Så kändes det efter samtalen, förslagen till åtgärder och mål för barns och ungdomars hälsa på säkerhetsdagarna.
Vi kommer aldrig att få veta vad som var orsaken till blodsdådet. Orsakerna är säkert flera. Men vuxenvärlden måste fråga sig vad som kunde ha gjorts annorlunda. Och framför allt vad som bör göras annorlunda i fortsättningen. Hur skall liknande hot upptäckas i tid för hjälpande insatser? Efteråt inser vi, att mycket borde ha blivit sagt åt den unga mannen och gjorts för hans hälsa.
Undersökningar visar att det finns mycket illamående bland unga i dag. En central fråga är hur deras bekymmer skall upptäckas i tid. Vuxensamhället måste ta sitt ansvar, lyssna lära och reagera. Det behövs en familjepolitik och ett arbetsliv som beaktar dagens många utmaningar och skolans arbetsvillkor bör uppmärksammas. Vi måste komma bort från överstora klasser, där elevernas behov hamnar i skymundan, satsa mera på stödundervisning och handledning och ge hälsovården resurser och kunnande för förebyggande arbete och hjälp som behövs.
Det måste få kosta!
En mycket stor utmaning i sammanhanget är nöjesvärldens och medias fixering på våld, brott och missbruk. Långtifrån alla unga kan se sakerna och utbudet i sina rätta proportioner och sammanhang. Till det behövs vuxnas hjälp och egen trygghet och styrka.
Bättre sent än aldrig kan man säga om skärpningen av vapenanskaffning. Men det löser inte orsakerna till ungas illamående och destruktiva beteende. Lika litet som kameror och detektorer i skolorna gör det. Barn och unga behöver mera omsorg.
Gruppanföranden |
Riksmötets öppningsdebatt 2008
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
