– För att det här skall lyckas måste hälsovårdscentralernas status höjas, konstaterade Håkan Nordman. – Bara så kan tillgången på läkare och övrig personal på hälsovårdscentralerna tryggas. Det är även målsättningen för strukturreformen: större arbetslag, stimulerande arbetsteam och mera kunnande skall sättas i arbete för folkets hälsa, mot skillnaderna i hälsan och för finländare vid god hälsa som orkar och trivs i sitt jobb.
– För att hålla hög kvalitet i vården behövs det en ordentlig satsning på personalen, fortsatte Nordman. – Det handlar om vidareutbildning, men också om att besätta tjänster och ha tillräckligt med personal. Alltför många inom vårdsektorn vet inte från vecka till vecka om de har jobb eller inte. Personalen måste kunna känna trygghet för att i sin tur kunna ge en trygg och god vård.
Svenska riksdagsgruppen lyfte även upp betydelsen av en god skolhälsovård och de problem som finns inom mentalvården.
– Resurserna i skolhälsovården är uppenbarligen är otillräckliga, sade Nordman. – Det finns inga enkla räddningsmodeller för framtiden, men nog goda råd att fås av sakkunniga på barn och unga och deras uppväxtvillkor. Det handlar om helheter och samarbete, om hemmen och skolorna, fritiden och kamraterna, familjen och arbetslivet. Grunden i skolhälsan måste sättas i skick.
Svenska riksdagsgruppen ansåg även att en lösning av mentalvårdspatienternas problem att få vård måste fås till stånd nu. Största delen av mentalvårdspatienterna vårdas inom kommunernas primärhälsovård, som inte har tillräckliga resurser för uppgiften och omkring hälften mentalvårdspatienterna saknar den lagstadgade vård- och rehabiliteringsplanen. Uppgörandet av en vårdplan kostar i sig inget, men det krävs ett bättre samarbete mellan social- och hälsovården för att den skall leda till önskat resultat.
Pressmeddelande 14.10.2008