Nordman: Grundsakerna måste sättas i skick

14.10.2008 kl. 16:09
Opinionsundersökningar bekräftar att hälsovården, äldreomsorgen och dagvården samt skolan är kommunalvalets viktigaste frågor. I sammanhanget glöms lätt, att resurserna skall skapas i stat och kommun, innan de fördelas. Hur det skall ske hör definitivt till de stora valfrågorna, i både kommunal- och riksdagsval.

De här frågorna är högaktuella i riksdagen, där budgetförslaget med sina anslag och propositioner innebär ett intensivt utskottsarbete. Inte minst i social- och hälsovårds-utskottet, där vi fördjupat oss i skolhälsovården och äldreomsorgen de senaste veckorna.

Dessutom har oppositionen lämnat in en interpellation om primärvården och riksdagens revisionsutskott ifrågasatt kommunernas sätt att sköta social- och hälsovårde. Enligt utskottet uppfylls de grundlagsenliga rättigheterna och växer skillnaderna mellan medborgarna. Inkommande tisdag försvarar regeringen och dess riksdagsgrupper sin vårdpolitik.

Tragedin i Kauhajoki väcker rop på hjälp och åtgärder. En kraftig begränsning av vapen-innehav kan med fördel ske och en del vapen tillåtas bara för specialändamål. Men hur eliminera orsakerna till att vapen används för att döda medmänniskor? Det är en betydligt mera krävande fråga, som vuxensamhället måste ta sig an.

Det är alldeles uppenbart att resurserna i skolhälsovården är otillräckliga. Rekommendationerna för hur många många skolhälsovårdare, läkare, psykologer, kuratorer som skall finnas efterföljs inte på långt när i kommunerna. Eftersom inga sanktioner för försummel-serna finns, gör kommuner bara det man vill och anser sig ha råd med. Det visar undersök-ningarna från i fjol. Så kan det inte
fortsätta!

Det finns inte enkla räddningsmodeller för framtiden, men nog goda råd att fås av sakkunniga på barn och unga och deras uppväxtvillkor. Det handlar om helheter och samarbete, om hemmen, skolorna, fritiden och kamratskapet, arbetslivet och familjen.

Professor Matti Rimpilä betonar att grundsakerna måste sättas i skick i skolhälsan. Det skall finnas ett arbetslag i skolmiljön som kompletterar varandras kunskap och ser till att alla elever noteras, i klassen, ihälsogranskningar och samtal. Då får klasserna inte vara för stora, då skall
skolhälsovårdare och -läkare finnas. För dem som behöver speciell uppmärksamhet
skall det finnas stödundervisning och handledning, psykologer och kuratorer.

Överhuvudtaget måste det förebyggande hälsoarbetet ges större tyngd i fortsättningen. Nu kommer reaktionerna och de negativa följderna i efterhand som resultat av försummelser i det preventiva arbetet. Specialvård kostar hur mycket som helst, förebyggande arbete nästan ingenting alls. Det lönar sig att satsa på människornas hälsa, enskilt och kollektivt! Det visar bland annat undersökningar i Sverige om utvecklingen i regionerna och kommunerna.

En naturlig reaktion på tragedin i Kauhajoki bör vara mera omsorg om varandra, flera tjänster, flera granskningar och flera samtal för ungas hälsa med hjälp av statens och kommunernas anslag.

I regeringsprogrammet lovas att de äldres rätt till en god vård skall tryggas, bland annat genom satsning på rådgivning och service, rehabiliterande åtgärder och vård i hemmen.
Hur detta lyckas är långt beroende av beslut och resurser i kommunerna. I budgetförlaget har reserverats statsandelar för att kommunerna skall förmå leva upp till rekommen-dationerna för en bra äldreomsorg. Utan flera tjänster i kommunerna lär det inte lyckas.

Individuella vårdplaner skall göras för 80 år fyllda, om någon gör anspråk på det. Men erfarenheterna visar att den åldersgränsen är för hög med tanke på förebyggande arbete och den sänks till 75 år nästa år. I det åldersskedet ökar servicebehovet märkbart. Kommunernas kostnader för att göra en ordentlig bedömning av äldres service- och vårdbehov beaktas i statsandelarna.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15