Nylund: Kommunalvalet - ett val för framtiden

17.10.2008 kl. 13:50
Den internationella finanskrisen präglar debatten i den finländska riksdagen. Krisen, som startat i USA och spritt sig över hela världen, har sin grund i vårdslösa kreditbeviljningar som drivits fram av snedvridna belöningssystem för direktörer och finanshajar. Den har redan nu börjat påverka finländarnas liv.

Både Finlands bank och Finansinspektionen som övervakar våra bankers verksamhet säger samstämmigt att de finländska bankerna står på en sund ekonomisk bas och att de inte dras med överstora risker. Det oaktat kommer den nedgång i ekonomin som redan syns förändra verksamhetsförutsättningarna för både stat, kommun och företag.

Parallellt med den internationella finanskrisen fortgår arbetet med nästa års statsbudget i riksdagen med sakkunnighöranden, sammanställningar av utlåtanden till finansutskottet, diskussioner, avvägningar och kompromisser. Statsbudgeten har en direkt och avgörande inverkan på den kommunala ekonomin. Däri slås grundförutsättningarna fast för en betydande del av den kommunala ekonomin. Hur den kommunala servicen verkställs i praktiken avgörs däremot av de kommun- och stadsfullmäktige som väljs den 26:e oktober.

Social- och hälsovård, barndagvård och förskola, grundskola, gymnasium och yrkesutbildning, kultur och idrott, samhälls- och byggnadsplanering, vägunderhåll och miljövård är alla exempel på några av de samhällstjänster som hemkommunen erbjuder sina invånare. En del av tjänsterna är lagstadgade och en del bedömer kommunfullmäktige helt och hållet själva om hur servicen ska ges.
Oberoende är den service som kommunen står till tjänst med oerhört viktig för oss mänskor och det är allt annat än oväsentligt vem som väljs att besluta om kommunens utveckling och framtid.

Lyhördhet och känsla skall fungera som grund när ett samhälle byggs och utvecklas. De allra svagastes behov skall beaktas samtidigt som förutsättningar för ett aktivt näringsliv skall ges. Samhället ska byggas med det allmänna bästa i åtanken, genom att lyssna och diskutera, genom att förhandla och kompromissa samt genom att söka lösningar som på sikt gynnar alla invånare oberoende av ålder, kön, yrke eller modersmål. I kommunalpolitiken lika lite som i rikspolitiken, näringslivet eller i allt socialt umgänge når man långsiktig framgång genom konfrontation, personangrepp eller skrämselpropaganda. Det som krävs för framgång, oberoende situation, är kompromissvilja, ödmjukhet och analytisk förmåga.

Finanskrisen har kastat en skugga över hela världen och det finns en oro bland det finska folket idag. Vad betyder det för min arbetsplats att börserna världen över faller, vad betyder räntehöjningarna för min privatekonomi? Ingen kan påstå sig vet exakt hur och när finanskrisen kommer att sluta och vilka  konsekvenser den kommer att ha för oss finländare. Därmed vill jag hävda att  det är extra viktigt för alla att använda sin röst i kommunalvalet. Även om det demokratiska styrelsesättet har sina brister är den ändå det överlägset bästa sättet som finns att administrera vårt samhälle. Det är inte egalt vem som väljs till att utforma vårt samhälle. Lägg din röst på en kandidat som känner din livssituation, som kan ditt närsamhälle, som är beredd att jobba hårt för att göra det ännu bättre och på ett parti som alltid ha varit beredd att bära ansvaret så under starkare som svagare konjunkturer. Svenska Österbotten hör till de mest framgångsrika regionerna i hela landet, och tillsammans ska vi se till att det också gör det i fortsättningen. Använd din röst i kommunalvalet.


Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00