Nylund: Kommunalvalet - ett val för framtiden

17.10.2008 kl. 13:50
Den internationella finanskrisen präglar debatten i den finländska riksdagen. Krisen, som startat i USA och spritt sig över hela världen, har sin grund i vårdslösa kreditbeviljningar som drivits fram av snedvridna belöningssystem för direktörer och finanshajar. Den har redan nu börjat påverka finländarnas liv.

Både Finlands bank och Finansinspektionen som övervakar våra bankers verksamhet säger samstämmigt att de finländska bankerna står på en sund ekonomisk bas och att de inte dras med överstora risker. Det oaktat kommer den nedgång i ekonomin som redan syns förändra verksamhetsförutsättningarna för både stat, kommun och företag.

Parallellt med den internationella finanskrisen fortgår arbetet med nästa års statsbudget i riksdagen med sakkunnighöranden, sammanställningar av utlåtanden till finansutskottet, diskussioner, avvägningar och kompromisser. Statsbudgeten har en direkt och avgörande inverkan på den kommunala ekonomin. Däri slås grundförutsättningarna fast för en betydande del av den kommunala ekonomin. Hur den kommunala servicen verkställs i praktiken avgörs däremot av de kommun- och stadsfullmäktige som väljs den 26:e oktober.

Social- och hälsovård, barndagvård och förskola, grundskola, gymnasium och yrkesutbildning, kultur och idrott, samhälls- och byggnadsplanering, vägunderhåll och miljövård är alla exempel på några av de samhällstjänster som hemkommunen erbjuder sina invånare. En del av tjänsterna är lagstadgade och en del bedömer kommunfullmäktige helt och hållet själva om hur servicen ska ges.
Oberoende är den service som kommunen står till tjänst med oerhört viktig för oss mänskor och det är allt annat än oväsentligt vem som väljs att besluta om kommunens utveckling och framtid.

Lyhördhet och känsla skall fungera som grund när ett samhälle byggs och utvecklas. De allra svagastes behov skall beaktas samtidigt som förutsättningar för ett aktivt näringsliv skall ges. Samhället ska byggas med det allmänna bästa i åtanken, genom att lyssna och diskutera, genom att förhandla och kompromissa samt genom att söka lösningar som på sikt gynnar alla invånare oberoende av ålder, kön, yrke eller modersmål. I kommunalpolitiken lika lite som i rikspolitiken, näringslivet eller i allt socialt umgänge når man långsiktig framgång genom konfrontation, personangrepp eller skrämselpropaganda. Det som krävs för framgång, oberoende situation, är kompromissvilja, ödmjukhet och analytisk förmåga.

Finanskrisen har kastat en skugga över hela världen och det finns en oro bland det finska folket idag. Vad betyder det för min arbetsplats att börserna världen över faller, vad betyder räntehöjningarna för min privatekonomi? Ingen kan påstå sig vet exakt hur och när finanskrisen kommer att sluta och vilka  konsekvenser den kommer att ha för oss finländare. Därmed vill jag hävda att  det är extra viktigt för alla att använda sin röst i kommunalvalet. Även om det demokratiska styrelsesättet har sina brister är den ändå det överlägset bästa sättet som finns att administrera vårt samhälle. Det är inte egalt vem som väljs till att utforma vårt samhälle. Lägg din röst på en kandidat som känner din livssituation, som kan ditt närsamhälle, som är beredd att jobba hårt för att göra det ännu bättre och på ett parti som alltid ha varit beredd att bära ansvaret så under starkare som svagare konjunkturer. Svenska Österbotten hör till de mest framgångsrika regionerna i hela landet, och tillsammans ska vi se till att det också gör det i fortsättningen. Använd din röst i kommunalvalet.


Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15