Nylund: Kommunalvalet - ett val för framtiden

17.10.2008 kl. 13:50
Den internationella finanskrisen präglar debatten i den finländska riksdagen. Krisen, som startat i USA och spritt sig över hela världen, har sin grund i vårdslösa kreditbeviljningar som drivits fram av snedvridna belöningssystem för direktörer och finanshajar. Den har redan nu börjat påverka finländarnas liv.

Både Finlands bank och Finansinspektionen som övervakar våra bankers verksamhet säger samstämmigt att de finländska bankerna står på en sund ekonomisk bas och att de inte dras med överstora risker. Det oaktat kommer den nedgång i ekonomin som redan syns förändra verksamhetsförutsättningarna för både stat, kommun och företag.

Parallellt med den internationella finanskrisen fortgår arbetet med nästa års statsbudget i riksdagen med sakkunnighöranden, sammanställningar av utlåtanden till finansutskottet, diskussioner, avvägningar och kompromisser. Statsbudgeten har en direkt och avgörande inverkan på den kommunala ekonomin. Däri slås grundförutsättningarna fast för en betydande del av den kommunala ekonomin. Hur den kommunala servicen verkställs i praktiken avgörs däremot av de kommun- och stadsfullmäktige som väljs den 26:e oktober.

Social- och hälsovård, barndagvård och förskola, grundskola, gymnasium och yrkesutbildning, kultur och idrott, samhälls- och byggnadsplanering, vägunderhåll och miljövård är alla exempel på några av de samhällstjänster som hemkommunen erbjuder sina invånare. En del av tjänsterna är lagstadgade och en del bedömer kommunfullmäktige helt och hållet själva om hur servicen ska ges.
Oberoende är den service som kommunen står till tjänst med oerhört viktig för oss mänskor och det är allt annat än oväsentligt vem som väljs att besluta om kommunens utveckling och framtid.

Lyhördhet och känsla skall fungera som grund när ett samhälle byggs och utvecklas. De allra svagastes behov skall beaktas samtidigt som förutsättningar för ett aktivt näringsliv skall ges. Samhället ska byggas med det allmänna bästa i åtanken, genom att lyssna och diskutera, genom att förhandla och kompromissa samt genom att söka lösningar som på sikt gynnar alla invånare oberoende av ålder, kön, yrke eller modersmål. I kommunalpolitiken lika lite som i rikspolitiken, näringslivet eller i allt socialt umgänge når man långsiktig framgång genom konfrontation, personangrepp eller skrämselpropaganda. Det som krävs för framgång, oberoende situation, är kompromissvilja, ödmjukhet och analytisk förmåga.

Finanskrisen har kastat en skugga över hela världen och det finns en oro bland det finska folket idag. Vad betyder det för min arbetsplats att börserna världen över faller, vad betyder räntehöjningarna för min privatekonomi? Ingen kan påstå sig vet exakt hur och när finanskrisen kommer att sluta och vilka  konsekvenser den kommer att ha för oss finländare. Därmed vill jag hävda att  det är extra viktigt för alla att använda sin röst i kommunalvalet. Även om det demokratiska styrelsesättet har sina brister är den ändå det överlägset bästa sättet som finns att administrera vårt samhälle. Det är inte egalt vem som väljs till att utforma vårt samhälle. Lägg din röst på en kandidat som känner din livssituation, som kan ditt närsamhälle, som är beredd att jobba hårt för att göra det ännu bättre och på ett parti som alltid ha varit beredd att bära ansvaret så under starkare som svagare konjunkturer. Svenska Österbotten hör till de mest framgångsrika regionerna i hela landet, och tillsammans ska vi se till att det också gör det i fortsättningen. Använd din röst i kommunalvalet.


Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00