Förhållandet mellan staten och kommunerna är en fråga som med jämna mellanrum är på tapeten. Hur mycket skall staten styra kommunernas verksamhet? Skall man öronmärka statsandelarna som man gjorde förut? Hur stor frihet skall kommunerna egentligen ha?
Det är säkert så att dagens system behöver en översyn. Det finns skillnader mellan kommunernas servicenivåer och skillnaderna borde inte tillåtas bli alltför stora. Men det är inte säkert att en stark styrning från statens sida löser problemet.
Förhållandena i kommunerna är olika - likaså behoven. Det måste nog finnas en rätt stor frihet för kommunerna att bygga upp sin service utgående från kommunernas egen situation. Samtidigt behöver staten instrument att ta till om kommunerna inte sköter sig. Modeller finns. De sjukvårdsdistrikt som inte uppfyller vårdgarantin kan bestraffas med böter. Något liknande system kan säkert utvecklas gällande kommunerna. Och man kan ge kommuninvånarna större frihet att söka service utanför kommunens gränser om den egna kommunen inte klarar av sin uppgift.
Tag dagvården som ett exempel: om hemkommunen inte kan erbjuda dagisplats inom rimlig tid kunde familjen få rätt att vända sig till grannkommunen. Det finns säkert andra liknande situationer där man kunde ge kommuninvånarna större rättigheter. Det är ett bra sätt att påverka den egna kommunen. Eller varför inte ta i bruk systemet med servicesedlar? Också det ett sätt att låta kommuninvånarna få mera att säga till om.
Om man alltså ger kommuninvånaren större påverkningsmöjligheter behöver man inte öronmärka statsandelarna och staten behöver inte styra kommunens verksamhet. Kommuninvånaren tar hand om styrningen och gör det naturligtvis utgående från de behov som finns.
På så sätt byggs också ett närmare förhållande mellan kommunpolitiker och invånare upp. Det är nödvändigt att så sker - det ökar intresset för det politiska arbetet i kommunen. Ett arbete som är nog så viktigt och som kräver att kommuninvånarna också engagerar sig i val och röstar.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om EU-politiken
26.05.2009 kl. 10:35
Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse
Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00
Responsdebatt om första tilläggsbudgeten
Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00
Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder
Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
