Vården har varit det stora samtalsämnet i riksdagen den här veckan vid sidan om finanskrisen. Oppositionen ville fälla regeringen för att den anser att primärvården inte fungerar som den borde överallt i landet. Riksdagen gav ändå regeringen sitt förtroende med klara siffror. Dagens problem I vården kan naturligtvis inte enbart läggas dagens regering till last. Det är att göra saken alltför enkel för sig.
Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken. Det skall vara tryggt att bli sjuk i vårt land.
Alltid uppfylls ändå inte de grundlagsenliga rättigheterna.. Det är på sin plats att medge att vården inte överallt I landet fyller de krav som folket har rätt att ställa. Vi har stora kommunvisa skillnader. På många orter handlar det helt konkret om bristen på läkare. Det är I och för sig en märklig situation vi hamnat i. Det utbildas flere läkare nu än tidigare. Idag har vi 18 800 läkare I landet när de år 2005 var 18 080, alltså en ökning med 700 på tre år. Men av någon anledning lockas de inte av tjänsterna på hälsovårdscentralerna utan mer och mer av den private sektorn I synnerhet i tätorterna.
Klart är att det inte finns någon enkel lösning. Lika klart är att något måste göras. Kssr-reformen är ett led I detta, likaså den under beredning varande nya hälsovårdslagen. För att hålla hög kvalitet i vården behövs det ändå framförallt en ordentlig satsning på personalen - både på läkare, sjukskötare och annan personal. Det handlar om vidareutbildning och tillräckligt med personal. Det handlar om att se till att arbetstiderna är tillräckligt flexibla, så att det också går att kombinera vårdyrket med familjelivet. Alltför många läkare belastas idag av tunga jourer. Obesatta läkartjänster ökar lätt jourbördan för de övriga, och gör läkararbetet på hälsocentralen mindre attraktivt. Därför måste hälsovårdscentralernas status höjas! Bara så kan tillgången på läkare och övrig personal inom primärvården tryggas och därigenom också skolhälsovårdens behov av årliga läkarundersökningar.
Kommunen har ett stort ansvar då det gäller invånarnas rätt till god vård. Därför är det viktigt att du röstar i kommunalvalet. En röst på Sfp är en röst för en god vård på såväl svenska som finska i din kommun.
Anna-Maja Henriksson
Gruppanföranden |
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
Gruppanförande om Lissabonfördraget
10.04.2008 kl. 15:10
Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget
Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
