Vården har varit det stora samtalsämnet i riksdagen den här veckan vid sidan om finanskrisen. Oppositionen ville fälla regeringen för att den anser att primärvården inte fungerar som den borde överallt i landet. Riksdagen gav ändå regeringen sitt förtroende med klara siffror. Dagens problem I vården kan naturligtvis inte enbart läggas dagens regering till last. Det är att göra saken alltför enkel för sig.
Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken. Det skall vara tryggt att bli sjuk i vårt land.
Alltid uppfylls ändå inte de grundlagsenliga rättigheterna.. Det är på sin plats att medge att vården inte överallt I landet fyller de krav som folket har rätt att ställa. Vi har stora kommunvisa skillnader. På många orter handlar det helt konkret om bristen på läkare. Det är I och för sig en märklig situation vi hamnat i. Det utbildas flere läkare nu än tidigare. Idag har vi 18 800 läkare I landet när de år 2005 var 18 080, alltså en ökning med 700 på tre år. Men av någon anledning lockas de inte av tjänsterna på hälsovårdscentralerna utan mer och mer av den private sektorn I synnerhet i tätorterna.
Klart är att det inte finns någon enkel lösning. Lika klart är att något måste göras. Kssr-reformen är ett led I detta, likaså den under beredning varande nya hälsovårdslagen. För att hålla hög kvalitet i vården behövs det ändå framförallt en ordentlig satsning på personalen - både på läkare, sjukskötare och annan personal. Det handlar om vidareutbildning och tillräckligt med personal. Det handlar om att se till att arbetstiderna är tillräckligt flexibla, så att det också går att kombinera vårdyrket med familjelivet. Alltför många läkare belastas idag av tunga jourer. Obesatta läkartjänster ökar lätt jourbördan för de övriga, och gör läkararbetet på hälsocentralen mindre attraktivt. Därför måste hälsovårdscentralernas status höjas! Bara så kan tillgången på läkare och övrig personal inom primärvården tryggas och därigenom också skolhälsovårdens behov av årliga läkarundersökningar.
Kommunen har ett stort ansvar då det gäller invånarnas rätt till god vård. Därför är det viktigt att du röstar i kommunalvalet. En röst på Sfp är en röst för en god vård på såväl svenska som finska i din kommun.
Anna-Maja Henriksson
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00
Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006
Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00
Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken
Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag
Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram
22.11.2005 kl. 00:00
Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse
26.10.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om kollektivtrafikens utveckling
18.10.2005 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
