Nylund: Varför lägga ned en fungerande enhet?

24.10.2008 kl. 14:24
Varför lägga ned en fungerande enhet just för att den fungerar?

Polisens grupp för bekämpande av olaglig djurskyddsaktivism hotas av nedläggning. Som orsaker till avslutandet anges att gruppen har fungerat på projektbas i nästan sex år, och att den har lyckats mycket väl i sitt uppdrag. Båda påståendena är korrekta. Räderna mot pälsfarmer har nästan upphört efter att gruppen bildades. Den stora frågan är hur vi ska garantera att inte räder
mot pälsfarmer igen tar fart.

Man kan jämföra med situationen i Sverige, där pälsfarmningen utgör endast en bråkdel av den finländska. I Sverige har man ingen enhet som är specialiserad på olaglig aktivism. Där har det bara under de senaste två åren har det skett 14 tillslag mot minkfarmer, och det har släppts ut tusentals och åter tusentals minkar som dött, hamnat under bilhjulen eller överlevt och blivit riktiga miljömarodörer.

Polisens grupp har samlat uppgifter om och kartlagt den hårda kärnan av finländska aktivister som håller på med brottslig verksamhet, och deras kopplingar till den internationella motsvarigheten och dess bakgrundskrafter. Den kunskap och den skicklighet som gruppen utvecklat är oerhört svår att
överföra på den lokala polisen. Det berättar en hel del om specialgruppens kompetens att den till en del också använts för att säkra kärnkraftsbygget i Olkiluoto.

Olaglig aktivism och tillslag sker lokalt, men dess ursprung, planering och bakgrundskrafter är så gott som alltid nationella eller internationella. Därför måste också övervakningen, uppföljningen och utredningsarbetet skötas på ett nationellt plan.

I en demokrati får man demonstrera och uttrycka sina åsikter. Kännetecknande för egentligen all aktivism är också att det i grunden finns något positivt eller behjärtansvärt i verksamheten. Men i det skede då den lagliga opinionsbildningsverksamheten övergår till hot mot mänskor, våld och
förstörande av egendom föreligger alltid risken att också yttrandefriheten lider. För den lokala polisen kan det vara svårt att skilja på laglig aktivism, en medborgerlig grundrättighet, och krimininell verksamhet som skadar vårt samhälle. Specialenheten är utbildad bland annat just för detta ändamål.

Orsaken till nedläggningen är inte ekonomisk. I detta nu består enheten av två poliser. Verksamheten har fungerat utmärkt under Västra Finlands polisläns ledning, men ett projekt är ju till sin natur tidsbundet och ur den synvinkeln är det naturligt att verksamhetsmodellen förändras. Det som inte får ske är att all den kunskap som samlats nu går till spillo. Den olagliga
djurrättsaktivismen stannar inte vid räder mot pälsfarmer. Om samhället inte har kontroll över situationen står vi snabbt inför en situation där det begås räder mot affärsidkare, livsmedelsindustrier som förädlar animalieprodukter och regelrätta hot mot liv, något som redan förekommer bland annat i Sverige.

Polisens specialgrupps verksamhet måste få en fortsättning. Det handlar om att säkra näringsidkarnas rättsskydd och trygghet, det handlar om att bibehålla respekten för rättsstaten och sist men inte minst; att inte låta en liten grupp med extrema element undergräva vår oerhört värdefulla yttrandefrihet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00