Nylund: Varför lägga ned en fungerande enhet?

24.10.2008 kl. 14:24
Varför lägga ned en fungerande enhet just för att den fungerar?

Polisens grupp för bekämpande av olaglig djurskyddsaktivism hotas av nedläggning. Som orsaker till avslutandet anges att gruppen har fungerat på projektbas i nästan sex år, och att den har lyckats mycket väl i sitt uppdrag. Båda påståendena är korrekta. Räderna mot pälsfarmer har nästan upphört efter att gruppen bildades. Den stora frågan är hur vi ska garantera att inte räder
mot pälsfarmer igen tar fart.

Man kan jämföra med situationen i Sverige, där pälsfarmningen utgör endast en bråkdel av den finländska. I Sverige har man ingen enhet som är specialiserad på olaglig aktivism. Där har det bara under de senaste två åren har det skett 14 tillslag mot minkfarmer, och det har släppts ut tusentals och åter tusentals minkar som dött, hamnat under bilhjulen eller överlevt och blivit riktiga miljömarodörer.

Polisens grupp har samlat uppgifter om och kartlagt den hårda kärnan av finländska aktivister som håller på med brottslig verksamhet, och deras kopplingar till den internationella motsvarigheten och dess bakgrundskrafter. Den kunskap och den skicklighet som gruppen utvecklat är oerhört svår att
överföra på den lokala polisen. Det berättar en hel del om specialgruppens kompetens att den till en del också använts för att säkra kärnkraftsbygget i Olkiluoto.

Olaglig aktivism och tillslag sker lokalt, men dess ursprung, planering och bakgrundskrafter är så gott som alltid nationella eller internationella. Därför måste också övervakningen, uppföljningen och utredningsarbetet skötas på ett nationellt plan.

I en demokrati får man demonstrera och uttrycka sina åsikter. Kännetecknande för egentligen all aktivism är också att det i grunden finns något positivt eller behjärtansvärt i verksamheten. Men i det skede då den lagliga opinionsbildningsverksamheten övergår till hot mot mänskor, våld och
förstörande av egendom föreligger alltid risken att också yttrandefriheten lider. För den lokala polisen kan det vara svårt att skilja på laglig aktivism, en medborgerlig grundrättighet, och krimininell verksamhet som skadar vårt samhälle. Specialenheten är utbildad bland annat just för detta ändamål.

Orsaken till nedläggningen är inte ekonomisk. I detta nu består enheten av två poliser. Verksamheten har fungerat utmärkt under Västra Finlands polisläns ledning, men ett projekt är ju till sin natur tidsbundet och ur den synvinkeln är det naturligt att verksamhetsmodellen förändras. Det som inte får ske är att all den kunskap som samlats nu går till spillo. Den olagliga
djurrättsaktivismen stannar inte vid räder mot pälsfarmer. Om samhället inte har kontroll över situationen står vi snabbt inför en situation där det begås räder mot affärsidkare, livsmedelsindustrier som förädlar animalieprodukter och regelrätta hot mot liv, något som redan förekommer bland annat i Sverige.

Polisens specialgrupps verksamhet måste få en fortsättning. Det handlar om att säkra näringsidkarnas rättsskydd och trygghet, det handlar om att bibehålla respekten för rättsstaten och sist men inte minst; att inte låta en liten grupp med extrema element undergräva vår oerhört värdefulla yttrandefrihet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37