Nylund: Varför lägga ned en fungerande enhet?

24.10.2008 kl. 14:24
Varför lägga ned en fungerande enhet just för att den fungerar?

Polisens grupp för bekämpande av olaglig djurskyddsaktivism hotas av nedläggning. Som orsaker till avslutandet anges att gruppen har fungerat på projektbas i nästan sex år, och att den har lyckats mycket väl i sitt uppdrag. Båda påståendena är korrekta. Räderna mot pälsfarmer har nästan upphört efter att gruppen bildades. Den stora frågan är hur vi ska garantera att inte räder
mot pälsfarmer igen tar fart.

Man kan jämföra med situationen i Sverige, där pälsfarmningen utgör endast en bråkdel av den finländska. I Sverige har man ingen enhet som är specialiserad på olaglig aktivism. Där har det bara under de senaste två åren har det skett 14 tillslag mot minkfarmer, och det har släppts ut tusentals och åter tusentals minkar som dött, hamnat under bilhjulen eller överlevt och blivit riktiga miljömarodörer.

Polisens grupp har samlat uppgifter om och kartlagt den hårda kärnan av finländska aktivister som håller på med brottslig verksamhet, och deras kopplingar till den internationella motsvarigheten och dess bakgrundskrafter. Den kunskap och den skicklighet som gruppen utvecklat är oerhört svår att
överföra på den lokala polisen. Det berättar en hel del om specialgruppens kompetens att den till en del också använts för att säkra kärnkraftsbygget i Olkiluoto.

Olaglig aktivism och tillslag sker lokalt, men dess ursprung, planering och bakgrundskrafter är så gott som alltid nationella eller internationella. Därför måste också övervakningen, uppföljningen och utredningsarbetet skötas på ett nationellt plan.

I en demokrati får man demonstrera och uttrycka sina åsikter. Kännetecknande för egentligen all aktivism är också att det i grunden finns något positivt eller behjärtansvärt i verksamheten. Men i det skede då den lagliga opinionsbildningsverksamheten övergår till hot mot mänskor, våld och
förstörande av egendom föreligger alltid risken att också yttrandefriheten lider. För den lokala polisen kan det vara svårt att skilja på laglig aktivism, en medborgerlig grundrättighet, och krimininell verksamhet som skadar vårt samhälle. Specialenheten är utbildad bland annat just för detta ändamål.

Orsaken till nedläggningen är inte ekonomisk. I detta nu består enheten av två poliser. Verksamheten har fungerat utmärkt under Västra Finlands polisläns ledning, men ett projekt är ju till sin natur tidsbundet och ur den synvinkeln är det naturligt att verksamhetsmodellen förändras. Det som inte får ske är att all den kunskap som samlats nu går till spillo. Den olagliga
djurrättsaktivismen stannar inte vid räder mot pälsfarmer. Om samhället inte har kontroll över situationen står vi snabbt inför en situation där det begås räder mot affärsidkare, livsmedelsindustrier som förädlar animalieprodukter och regelrätta hot mot liv, något som redan förekommer bland annat i Sverige.

Polisens specialgrupps verksamhet måste få en fortsättning. Det handlar om att säkra näringsidkarnas rättsskydd och trygghet, det handlar om att bibehålla respekten för rättsstaten och sist men inte minst; att inte låta en liten grupp med extrema element undergräva vår oerhört värdefulla yttrandefrihet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15