Aktuellt

Skriftligt spörsmål om tillgången på växtskyddsmedel

24.10.2008 kl. 15:50

Tillgången på växtskyddsmedel

Till riksdagens talman

Det finländska jordbrukets huvudsakliga målsättning är att vara miljövänligt och konkurrenskraftigt gentemot övriga Europa. En förutsättning för detta är att bestämmelserna om produktionsinsatser inte skiljer sig märkbart i de olika EU-länderna. För det finländska jordbruket idag är bestämmelserna om växtskyddsmedel ett problem som hindrar produktionen av livsmedel under samma konkurrensvillkor. Finland befinner sig långt efter de övriga europeiska länderna gällande tillåtna växtskyddsmedel, speciellt för grödor på friland samt frukt och bär. I relativt snabb takt har preparat som har stor betydelse för produktionen tagits ur bruk utan att ersättas av liknande preparat som idag redan används i övriga Europa. Det är av största vikt att Finland tillåter lilknande växtskyddsmedel som övriga länder för att möjliggöra produktion på likadana villkor. Därtill kan det konstateras att den finländska konsumenten idag kan köpa livsmedel som har blivit behandlade med växtskyddsmedel som inte är godkända i Finland. Inom landskapet Åland har frilands- och frukt- och bärodlingen stor betydelse och bristen på preparat vållar avsevärda problem eftersom cirka 70 % av den åländska livsmedelsindustrins produktion säljs till riket, med potatis, äpple och lök som de viktigaste grödorna.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att tillgången på lämpliga växtskyddsmedel tillgodoses?
Helsingfors den 24 oktober 2008

Elisabeth Nauclér /sv

--------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 788/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att tillgången på lämpliga växtskyddsmedel tillgodoses?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I Finland får man enbart använda godkända växtskyddsmedel. Livsmedelssäkerhetsverket Evira bedömer och godkänner växtskyddsmedel efter att ett företag lämnat in en ansökan. Direktivet om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (91/414/EEG, härefter växtskyddsmedelsdirektivet) ger riktlinjer om vilka krav som ställs på verksamma ämnen och växtskyddsmedel. Direktivet är genomfört i Finland med lagen om växtskyddsmedel (1259/2006). De verksamma ämnena utvärderas och godkänns på gemenskapsnivå, medan växtskyddsmedlen utvärderas och godkänns skilt i varje medlemsland. Miljön och klimatet i Finland skiljer sig från många andra länder i Europa på grund av vårt nordliga läge och därför har vi en del specifika begränsningar i användningen av växtskyddsmedel för att värna om vår miljö. Här kan nämnas förbudet att använda vissa preparat på grundvattenområden och förbudet att använda vissa preparat nära vattendrag. Myndigheterna arbetar för att begränsningarna i mesta mån är anpassade till odlingen av de olika grödorna.

Orsaken till att många preparat den senaste tiden tagits ur bruk ligger i det omfattande utvärderingsprogram, som omfattar alla verksamma ämnen som fanns på marknaden inom unionen då växtskyddsmedelsdirektivet trädde i kraft år 1991. Utvärderingsprogrammet har pågått sedan år 1993 och under dess lopp har över 800 verksamma ämnen utvärderats. En del av dem har företagen dragit tillbaka av olika skäl och en del har inte uppfyllt kraven och därigenom har de inte godkänts för användning i växtskyddsmedel. Över hälften av de verksamma ämnena har tagits ur bruk under programmets gång, däribland många ämnen som förbjudits i Finland redan tidigare.

För att underlätta tillgången på små preparat på marknaden, det vill säga preparat för grödor som odlas enbart på små arealer, finns det i lagen om växtskyddsmedel ett undantag i avgiften för godkännandet. För preparat för grödor som odlas på högst 5 000 hektar är avgiften nedsatt med 50 % och för preparat för grödor som odlas på högst 2 000 hektar är avgiften nedsatt med 80 %.

Lagen om växtskyddsmedel ger även andra än tillståndsinnehavaren rätt att ansöka om utvidgning av användningsområdet för ett redan godkänt växtskyddsmedel (så kallat off-label godkännande). Forskningsanstalter som verkar inom jordbruket, fackliga jordbruksorganisationer eller professionella användare kan ansöka om en utvidgning om den planerade användningen är av liten omfattning, men i allmänt intresse. Evira har gett mellan ett och sex off-label godkännanden årligen sedan år 2005. Godkännandena har gällt preparat för användning i växthusodling, grönsaker på friland och fruktträd.

Evira beviljar även tillstånd för försök som utförs med växtskyddsmedel för att hitta preparat som är användbara i finländska förhållanden och på de växter vi odlar här.

En viktig del av växtskyddsmedelsdirektivet är principen om ömsesidigt godkännande av tillstånd för växtskyddsmedel. Ett företag kan ansöka om godkännande för ett preparat i Finland med hänvisning till ett likadant godkännande i ett annat land inom unionen med liknande jordbruks- och miljöförhållanden. I dessa fall kan de finländska myndigheterna basera sitt arbete på det arbete som redan gjorts i det andra landet och behandlingsprocessen blir snabbare.

Finland följer också EU-förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung ((EG) nr 396/2005, härefter gränsvärdeförordningen). Det att olika växtskyddsmedel är godkända i olika länder beror på många faktorer, bland dem odlade grödor, odlingsförhållanden, förekomst av skadegörare samt miljö- och klimatförhållanden. Trots det ska varor, som till exempel livsmedel, få röra sig fritt i unionen och därför sätter gränsvärdeförordningen gränser för hur mycket rester av bekämpningsmedel det får finnas i livsmedel oavsett var i unionen livsmedlen är producerade.

För att förbättra det otillräckliga utbudet av växtskyddsmedel har den finländska växtskyddsmedelsindustrin uppmanats söka godkännande för nya preparat och att söka utvidgat godkännande för redan godkända preparat. Industrin har meddelat att orsaken till de få ansökningarna ligger i de ekonomiska risker som är förknippade med marknadsföringen av preparaten.

Regeringen verkar även för att den nya växtskyddsmedelsförordning, som är under beredning i unionen ska förenkla tillståndsprocessen för växtskyddsmedel, för att på så vis underlätta för företagen att ansöka om tillstånd för nya preparat för den finländska marknaden.

Helsingfors den 12 november 2008

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15