Skriftligt spörsmål om tillgången på växtskyddsmedel

24.10.2008 kl. 15:50

Tillgången på växtskyddsmedel

Till riksdagens talman

Det finländska jordbrukets huvudsakliga målsättning är att vara miljövänligt och konkurrenskraftigt gentemot övriga Europa. En förutsättning för detta är att bestämmelserna om produktionsinsatser inte skiljer sig märkbart i de olika EU-länderna. För det finländska jordbruket idag är bestämmelserna om växtskyddsmedel ett problem som hindrar produktionen av livsmedel under samma konkurrensvillkor. Finland befinner sig långt efter de övriga europeiska länderna gällande tillåtna växtskyddsmedel, speciellt för grödor på friland samt frukt och bär. I relativt snabb takt har preparat som har stor betydelse för produktionen tagits ur bruk utan att ersättas av liknande preparat som idag redan används i övriga Europa. Det är av största vikt att Finland tillåter lilknande växtskyddsmedel som övriga länder för att möjliggöra produktion på likadana villkor. Därtill kan det konstateras att den finländska konsumenten idag kan köpa livsmedel som har blivit behandlade med växtskyddsmedel som inte är godkända i Finland. Inom landskapet Åland har frilands- och frukt- och bärodlingen stor betydelse och bristen på preparat vållar avsevärda problem eftersom cirka 70 % av den åländska livsmedelsindustrins produktion säljs till riket, med potatis, äpple och lök som de viktigaste grödorna.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att tillgången på lämpliga växtskyddsmedel tillgodoses?
Helsingfors den 24 oktober 2008

Elisabeth Nauclér /sv

--------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 788/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att tillgången på lämpliga växtskyddsmedel tillgodoses?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I Finland får man enbart använda godkända växtskyddsmedel. Livsmedelssäkerhetsverket Evira bedömer och godkänner växtskyddsmedel efter att ett företag lämnat in en ansökan. Direktivet om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (91/414/EEG, härefter växtskyddsmedelsdirektivet) ger riktlinjer om vilka krav som ställs på verksamma ämnen och växtskyddsmedel. Direktivet är genomfört i Finland med lagen om växtskyddsmedel (1259/2006). De verksamma ämnena utvärderas och godkänns på gemenskapsnivå, medan växtskyddsmedlen utvärderas och godkänns skilt i varje medlemsland. Miljön och klimatet i Finland skiljer sig från många andra länder i Europa på grund av vårt nordliga läge och därför har vi en del specifika begränsningar i användningen av växtskyddsmedel för att värna om vår miljö. Här kan nämnas förbudet att använda vissa preparat på grundvattenområden och förbudet att använda vissa preparat nära vattendrag. Myndigheterna arbetar för att begränsningarna i mesta mån är anpassade till odlingen av de olika grödorna.

Orsaken till att många preparat den senaste tiden tagits ur bruk ligger i det omfattande utvärderingsprogram, som omfattar alla verksamma ämnen som fanns på marknaden inom unionen då växtskyddsmedelsdirektivet trädde i kraft år 1991. Utvärderingsprogrammet har pågått sedan år 1993 och under dess lopp har över 800 verksamma ämnen utvärderats. En del av dem har företagen dragit tillbaka av olika skäl och en del har inte uppfyllt kraven och därigenom har de inte godkänts för användning i växtskyddsmedel. Över hälften av de verksamma ämnena har tagits ur bruk under programmets gång, däribland många ämnen som förbjudits i Finland redan tidigare.

För att underlätta tillgången på små preparat på marknaden, det vill säga preparat för grödor som odlas enbart på små arealer, finns det i lagen om växtskyddsmedel ett undantag i avgiften för godkännandet. För preparat för grödor som odlas på högst 5 000 hektar är avgiften nedsatt med 50 % och för preparat för grödor som odlas på högst 2 000 hektar är avgiften nedsatt med 80 %.

Lagen om växtskyddsmedel ger även andra än tillståndsinnehavaren rätt att ansöka om utvidgning av användningsområdet för ett redan godkänt växtskyddsmedel (så kallat off-label godkännande). Forskningsanstalter som verkar inom jordbruket, fackliga jordbruksorganisationer eller professionella användare kan ansöka om en utvidgning om den planerade användningen är av liten omfattning, men i allmänt intresse. Evira har gett mellan ett och sex off-label godkännanden årligen sedan år 2005. Godkännandena har gällt preparat för användning i växthusodling, grönsaker på friland och fruktträd.

Evira beviljar även tillstånd för försök som utförs med växtskyddsmedel för att hitta preparat som är användbara i finländska förhållanden och på de växter vi odlar här.

En viktig del av växtskyddsmedelsdirektivet är principen om ömsesidigt godkännande av tillstånd för växtskyddsmedel. Ett företag kan ansöka om godkännande för ett preparat i Finland med hänvisning till ett likadant godkännande i ett annat land inom unionen med liknande jordbruks- och miljöförhållanden. I dessa fall kan de finländska myndigheterna basera sitt arbete på det arbete som redan gjorts i det andra landet och behandlingsprocessen blir snabbare.

Finland följer också EU-förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung ((EG) nr 396/2005, härefter gränsvärdeförordningen). Det att olika växtskyddsmedel är godkända i olika länder beror på många faktorer, bland dem odlade grödor, odlingsförhållanden, förekomst av skadegörare samt miljö- och klimatförhållanden. Trots det ska varor, som till exempel livsmedel, få röra sig fritt i unionen och därför sätter gränsvärdeförordningen gränser för hur mycket rester av bekämpningsmedel det får finnas i livsmedel oavsett var i unionen livsmedlen är producerade.

För att förbättra det otillräckliga utbudet av växtskyddsmedel har den finländska växtskyddsmedelsindustrin uppmanats söka godkännande för nya preparat och att söka utvidgat godkännande för redan godkända preparat. Industrin har meddelat att orsaken till de få ansökningarna ligger i de ekonomiska risker som är förknippade med marknadsföringen av preparaten.

Regeringen verkar även för att den nya växtskyddsmedelsförordning, som är under beredning i unionen ska förenkla tillståndsprocessen för växtskyddsmedel, för att på så vis underlätta för företagen att ansöka om tillstånd för nya preparat för den finländska marknaden.

Helsingfors den 12 november 2008

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35