Christina Gestrin: Aktiv politik krävs i Arktis

29.10.2008 kl. 15:04
Det behövs en aktiv politik för att motarbeta klimatförändringen och stärka sjösäkerheten i de nordliga områdena. Ursprungsbefolkningens rät till sina näringar, traditioner, språk och kulturer måste bevaras. När strategier för framtiden görs upp måste miljön och kommande generationers rättigheter at leva och verka i sin egen omgivning stå i fokus.

På Arktis framhåller ursprungsbefolkningen att naturresurserna finns inom deras territorier och att de bör ha rätt att var med och dela på framtida intäkter. Samtidigt är de oroliga för vad exploateringen av naturresurserna innebär för deras traditionella näringar och kultur. De märker redan nu stora förändringar i sin livsmiljö.

Smältande isar och kortare vintrar har också lett till problem för att bedriva de traditionella näringarna jakt och fiske. De bekanta rutterna man i århundraden har rört sig på har blivit farliga och osäkra att ta sig fram på. Det är en paradox att framtida utvinning av de enorma reserverna av olja och gas som antas finnas i området, då de utvinns och konsumeras, kommer att bidra
till växthuseffekten.

På många håll inom den arktiska regionen är levnadsförhållandena för befolkningen sämre än för den övriga befolkningen. I USA:s arktiska region Alaska är levnadsstandarden låg mätt med flera olika indikatorer. Barndödligheten, förekomsten av tuberkulos, tillgången till rent vatten och
energi är mycket störrre än i andra delstater. Ett stort problem är att unga familjer flyttar bort, skolor måste stängas och avstånden till servicen är långa.

Man har inte bemödat sig om att stödja ursprungsbefolkningens kultur och språk. I Alaska talar ursprungsbefolkningen över 20 olika språk, men många av dem håller nu på att försvinna. Med språken försvinner kulturtraditioner som först vidare i tusentals år. Utan en aktiv politik som stöder ursprungsbefolkningen att tala sina språk och ge dem en möjlighet att använda sina språk i vardagen har språken mycket svårt att överleva.

Sjöfarten, speciellt kryssningstrafiken, i den arktiska regionen har ökat kraftigt under de senaste åren. Ett akut problem är att räddningskapaciteten för eventuella olyckor till havs är helt underdimensionerad i förhållande till fartygstrafiken. Därför uppmanade den grönländska kustbevakningens amiral senaste år alla världens rederier att koordinera kryssningarna till de nordliga regionerna så att minst två kryssningsfartyg alltid samtidigt rör sig nära
varandra. Skulle en olycka ske skulle det andra fartyget snabbt kunna komma till undsättning.

Parlamentarikerna på den Arktiska konferensen och på Östersjökonferensen har i sina respektive resolutioner konstaterat att den internationella maritimorganisationen bör uppgöra skärpta bindande säkerhetsregler för den internationella sjöfarten och att detta är speciellt viktigt i områdena som
tidvis är isbetäckta. Skärpta säkerhetsregler skulle också behövas för Östersjön, där cirka 2000 fartyg dagligen trafikerar.

Under de senaste månaderna har utmaningarna för den arktiska regionen diskuterats inom Nordiska rådet, på den parlamentariska Östersjökonferensen i Visby och på parlamentarikernas arktiska konferens i Fairbanks, Alaska. Det är lätt att förutspå att ett ökat intresse kommer att riktas mot Arktis i framtiden.

I samband med Nordiska rådets session ordnades en debatt om den nordiska dimensionen. Begreppet lanserades ursprungligen för att stärka den nordeuropeiska regionens ställning inom EU och för att fördjupa samarbetet särskilt med Ryssland. Ett synligt resultat av den nordliga dimensionen är förverkligandet av sydvästra S:t Petersburgs reningsverk.

EU utarbetar också en strategi för Östersjöregionen och en strategi för Arktis. En öronmärkt strategi för Arktis är ett första steg för att stärka EU:s kunnande och intresse för området där mycket återstår att göra. Genom att bidra med sitt stöd och sin kunskap kan de nordiska ländernas regeringar medverka till att främja en stabil utveckling i land och hav kring Nordpolen.

Debattartikel i Hbl 29.10.2009 tillsammans med Bente Dahl, ordförande för mittengruppen i Nordiska rådet
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50