Henriksson: I Österbotten håller Sfp!

04.11.2008 kl. 08:23
Kommunalvalet har stötts och blötts den gångna veckan. Då vi ser på hela landet är det klart att samlingspartiet, sannfinländarna och de gröna hör till valets vinnare. Lika klara förlorare är centern och socialdemokraterna. Också Sfp gick bakåt på det nationella planet.

Den som bara hört på radio och sett på tv eller läst HBL har erbjudits en bild av att Sfp tappat mark överallt, men så är det ju inte. Gör vi en närmare djupdykning i svenska Österbotten ser det helt annorlunda ut än i Helsingfors och Nyland.

Vasa valkrets och då speciellt landskapet Österbotten liknar ingen annan del av landet då vi ser på valresultatet. I landskapet lyser sannfinländarna nästan med sin frånvaro och de gröna likaså. Samlingspartiet har inte heller något annat starkt fotfäste än Vasa stad. Det här beror naturligtvis mest på att Österbotten är det mest svenska landskapet i hela landet. Därför är Svenska Folkpartiet av tradition också det starkaste partiet här.

Sfp i Österbotten lyckades också hålla ställningarna i det här valet väl. Partiet gick framåt i bl.a. Jakobstad, Malax och Närpes. Vi får med våra dryga 45.000 röster fortfarande majoritet i landskapsfullmäktige. Något som ju bland annat centern hade som mål att krossa, utan att lyckas. Sammanlagt ökade Sfp:s röster i Vasa valkrets med 877 från föregående kommunalval. I procent blev det en liten tillbakagång på -0,4 %, så att vi nu fick 19,7 % av rösterna i valkretsen.

Tittar vi specifikt på Jakobstadsregionen (Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby och Kronoby), så hittar vi inte en enda vare sig grön eller sannfinländare bland de invalda. Samlingspartiets enda mandat i regionen hittar vi i Jakobstad. Tala om att skilja sig från landet som helhet. I Jakobstad gjorde Sfp också sitt genom tiderna bästa val, som ger 18 platser i fullmäktige. I Pedersöre, Larsmo och Nykarleby klarade man av att hålla ställningarna, medan man i Kronoby gick något bakåt. Inte desto mindre behåller Sfp där en solklar majoritet.

Blickar vi norrut, är det klart att situationen i Karleby inger bekymmer. Centern är där det starka partiet, och har profilerat sig i valet med att vilja orientera sig norrut mot Uleåborg. Socialdemokraterna förlorade t.o.m. på sin partiledares hemmaplan. För Svenska Folkpartiet var det väntat att man skulle backa i Karleby, men inte riktigt så mycket som man nu gjorde. Vad allt detta kommer att innebära i praktiken under de kommande åren återstår att se.

Svenska Folkpartiet har som helhet alltså gjort ett rätt hyfsat val i Österbotten. Vi skall också komma ihåg att Sfp i de flesta kommuner här är det huvudsakligen ansvarsbärande partiet. I allmänhet brukar det kosta att bära ansvar. Något som centern fått smaka på i detta val i de tidigare så centerstarka områdena.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30